2010-08-19

Uppfanns folkrörelsen i USA?

När kom folkrörelsemodellen till och var? Vilken var den första organisationen som organiserade sig som folkrörelse? Vad inspirerade den till detta? Detta är intressanta frågor som, vad jag vet, ännu inte har något svar. Enligt en bok av Theda Skocpol skedde det i USA. Kan det stämma?

Med folkrörelse menas en ideell förening där enskilda medlemmar organiserat sig hierarkiskt med lokalavdelningar, distrikt och förbundsledning till ett landsomfattande förbund. Modellen förutsätter direkt demokrati lokalt och representativ demokrati på regional och nationell nivå.

I svensk forskning förknippas organisationstypen starkt med frikyrko-, nykterhets och arbetarrörelsen och deras framväxt på 1800-talet. Men organisationsformen är generell. Den kan användas för att organisera människor kring alla möjliga syften och ideologier.

Enligt Hilding Johansson Folkrörelser, folkstyre, folkhem (Sober Förlag 1993) fick i Sverige folkrörelserna sitt första genombrott vid mitten av 1800-talet. De nykterhetsföreningar som bildats på 1830-talet hade visserligen växte sig stora, men snabbt försvunnit. Av detta kan man kanske dra slutsatsen att för Sveriges del introducerades en fungerande folkrörelsemodell efter 1830, men före 1850.

Sverige hämtade folkrörelsemodellen från utlandet. Frikyrkorna och nykterhetsrörelsen inspirerades framförallt från England och USA, arbetarrörelsen främst från Tyskland.

voluntarius.com har jag ett avsnitt om varför folkrörelsemodellen uppstod och hur den för stora organisationer löste det problem som fanns med den tidigare föreningsmodellen. I samband med det skrev jag:

”Uppstod modellen i Tyskland och England samtidigt och med ömsesidig påverkan? Eller uppstod den först i Tyskland och spreds till England, eller vice versa? Eller var det så att båda dessa länder lärde av ett gemensamt tredje land? Vilket skulle det i så fall vara? Jag har inte funnit någon litteratur som skapar klarhet i detta förlopp.”
Tack vare Tobias Hardings understreckare i Svenska Dagbladet Är du kund i någon folkrörelse? (se också hans blogg) blev jag medveten om den amerikanska statsvetarprofessorn Theda Skocpols Diminished Democracy – From Membership to Management in American Civic Life, University of Oklahoma Press, 2003. Det är en intressant bok ur många synvinklar. Bl.a. kastar den en smula ljus över den fråga jag ställde ovan.

Skocpol och hennes kollegor har identifierat 58 medlemsorganisationer i USA som någon gång från 1790 till idag samlat minst en procent av landets hela befolkning (respektive av männen eller kvinnorna). De flesta av dessa har eller hade folkrörelseform.

Ordet folkrörelse har ingen direkt motsvarighet på engelska. Skocpol kallar dem ”voluntary federations”. Hennes definition motsvarar ganska väl den jag gav ovan, frånsett att Skocpol anser att folkrörelser dessutom ska vara klassöverskridande, något som jag inte anser nödvändigt för modellen. En annan skillnad är att hon även räknar in organisationer som egentligen inte har några medlemmar, men som valt att kalla t.ex. bidragsgivare för medlemmar. Det gör inte jag.

Enligt Skocpol uppstod folkrörelsemodellen i USA. Hon anser att organisationsmodellen var ett efterliknande av och en hyllning till den amerikanska konstitutionen. Men några bevis för dessa två teser ger hon inte. Hon förutsätter helt enkelt att USA var unikt på det ideella området och har inte undersökt om liknande organisationer möjligen redan fanns i Europa. Inte heller förklarar hon på vilket sätt folkrörelsemodellen skulle likna den amerikanska konstitutionen. Själv har jag svårt att se några större likheter.

Skocpol har listat de 58 organisationerna i kronologisk ordning efter vilket år de grundades i USA. Först kommer Ancient and Accepted Free Masons (Frimurarna). Den grundades redan 1733. Från 1810 till idag har den samlat minst en procent av den manliga befolkningen. Men då de aldrig organiserat sig som en folkrörelse kan vi lämna dem därhän.

Då är nummer två på listan intressantare: Independent Order of Odd Fellows. Denna organisation etablerades i USA 1819 som en utlöpare till brittiska Odd Fellow.

Enligt Skocpol var Odd Fellow den första organisationen i USA som byggde upp ett landsomfattande förbund i tre nivåer baserat på representativ demokrati, alltså en folkrörelse. Huruvida denna modell fanns med redan från början eller om den introducerades först senare säger hon inget bestämt om. Hon antyder dock en modellutveckling från grundandet fram till 1842. Klart är att organisationen redan från starten försökte etablera sig i flera stater, men att antalet lokalavdelningar och medlemmar började skjuta i höjden först på 1840-talet. Utifrån vad Skocpol berättar skulle man därför kunna anta att det var först då som organisationen blev en fungerande folkrörelse.

I Odd Fellows egen historiebeskrivning får vi mer fakta: Independent Order of Odd Fellows har sina rötter i Washington Lodge No. 1, som grundades i Baltimore av fem brittiska Odd Fellow-medlemmar. 1820 godkändes den av Odd Fellow i England och fick rätt att starta nya loger. Dettat ledde 1821 till grundndandet av en storloge i Baltimore för Maryland och USA. 1824 delades denna i en regional ledning för staten Maryland och en nationell ledning för hela USA. Därmed hade organisationen tre nivåer. Den var dock ända fram till 1834 (1842 enligt Wikipedia) underställd brittiska Odd Fellow. Det var först på 1840-talet som organisationen expanderade på allvar.

Den tredje organisationen på listan är American Temperance Society som verkade mellan 1826 och 1865. Denna folkrörelse samlade en procent av befolkningen redan på 1830-talet. Den hade alltså en senare start än Odd Fellow, men en snabbare utveckling. Det tyder på att dess ledning hade ett bättre grepp om hur driva organisationen som folkrörelse. Var denna nykterhetsorganisation möjligen den första organisationen i USA som startades, byggdes upp och drevs som folkrörelse? Om så, varifrån hämtade den sin inspiration?

Om Odd Fellow verkligen var den första folkrörelsen i USA, som Skocpol menar, så motsäger det tesen att folkrörelsemodellen uppfanns i USA. Odd Fellow var ju en filial till en engelsk organisation. Det är ju inte särskilt troligt att en huvudorganisation låter en utländsk filial utvecklas på ett helt annat sätt en den själv. Det skulle tyda på att modellen hämtades från England. Kan det stämma?

Mot slutet av 1700-talet fanns ett stort antal Odd Fellow-loger i England. De var alla självständiga från varandra. 1803 startades i London ”Englands storloge” med syfte att samordna dem. 1809 förklarade sig Victory Lodge i Manchester självständig. 1814 gick sex Odd Fellow-loger i trakten samman och bildade The Manchester Unity of the Independent Order of Odd Fellows. Detta var moderorganisationen till den som spred sig i USA.

Att folkrörelsemodellen var på gång i England innan den framträdde i USA verkar av detta klart, men när och var togs språnget från bara försök med nationell samordning till verklig framgång? Det ger Skocpols bok inget svar på. Det kan lika gärna ha varit i England eller något annat land. I USA verkar det dock ha funnits en fungerande folkrörelsemodell ca 1830. Mindre än tjugo år senare hade vi den också i Sverige

9 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

Kul att du intresserar dig för detta! Jag har skrivit en bok om det som finns att få på http://booksondemand.e-butik.se/?artnr=1856
Den kan också läsas i fulltext på http://www.folkrorelser.nu/demokratins-barare.html

Men till frågan: Folkrörelser är en global företeelse om man definierar det på gängse vis, dvs en organiserad mobilisering av folk utan institutionaliserad makt för att ändra på sociala förhållanden alt hindra en oönskad förändring.

Till och med om man använder en snäv definition à la Charles Tilly - en medborgarorganisering som genom att uppvisa enighet, mängd och engagemang utövar påtryckning på statsledningen - är det en samtidigt uppfinning i Västeuropa och USA från ca 1765.

Men jag föredrar den vidare definitionen.

Och då har det funnits folkrörelser lika länge som det har funnits skiktade samhällen. T.o.m. de hantverkare som byggde pyramiderna organiserade fackliga aktioner. Det är fullt rimligt att betrakta kristendom, islam och hinduism, för att inte tala om kinesiska taoistiska hemliga sällskap, som folkrörelser. Den europeiska fredsrörelsen på 900-talet var en folkrörelse. De medeltida kättarrörelserna var folkrörelser. Så det finns en lång historisk tradition att föra vidare!

Christer Leopold sa...

Ja, detta är ett mycket intressant och viktigt ämne. Roligt att du också är intresserad av det. Du kan läsa mer av vad jag skrivit om ideella föreningar och folkrörelser på min hemsida (www.voluntarius.com)och i min bok Professionell ideell - Om att verka med ideell logik.

Eftersom jag är specialiserad på ideell organisering, så har jag en organisatorisk utgångspunkt när jag studerar folkrörelsen och dess historia. För mig är folkrörelse inte en politisk företeelse, utan en organisationsform, en förening som blivit ett förbund.

De två definitionerna du nämner utgår inte från organisationsform, utan från verksamhetens innehåll. Det innebär att du räknar in både föreningar och förbund när du säger folkrörelse. Det gör inte jag. Jag skiljer mellan dessa två nära besläktade organisationsformer. Bägge bygger på individuella medlemmar och bägge är demokratiska, men den första är geografiskt och/eller praktiskt begränsad, vilket inte den andra är. Genom att vara ett förbund har folkrörelsen brutit sig ur föreningens begränsningar och blivit många gånger starkare. Detta har gjort det möjligt för den att samtidigt verka lokalt över hela landet, och regionalt och nationellt.

Föreningar går förvisso långt tillbaka i historien. De förlorar sig i forntidens dunkel eftersom de sannolikt fanns redan innan det skrivna ordet. Men några belägg för att den typ av organisation som jag kallar folkrörelse har funnits före år 1800 har jag ännu inte funnit. Självklart fanns ideell organisering i alla möjliga sammanhang, men inte den hierarkiska förbundsformen. Ingen av de exempel du nämner är det heller, man jag ska förvisso läsa din bok och se vad jag kan lära där.

Jan Wiklund sa...

Mmm. Du ingår i en tradition som är väldigt svensk, tycker jag mig märka. Jag ansluter mig till en mer europeisk.

Men det säregna är att begreppet "folkrörelse", när den började användas i Sverige på 1700-talet, hade en helt och hållet politisk inriktning dvs utgick från verksamhetens innehåll. Fokuseringen på organisation är en sen företeelse, jag skulle vilja säga att den slog igenom på 60-talet.

Mer om detta på http://www.folkrorelser.nu/def/folkrorelser-socrorelser.html och på http://www.folkrorelser.nu/def/folkrorelsebegreppet.html

Christer Leopold sa...

Jag lever naturligtvis i en svensk tradition, men viktigare är nog att min syn på folkrörelsen inte är statsvetarens utan praktikerns. Det jag intresserar mig för är fungerande organisationsformer. Föreningen är en fungerande organisationsform, folkrörelsen en annan. Bägge kan användas för en rad olika syften både goda och onda.

Eftersom jag såväl i Sverige som utomlands hjälper ideella organisationer att lyckas bättre, kan jag utifrån egen erfarenhet konstatera att bägge organisationsformerna (om hänsyn tas till lokala förhållanden) kan användas i vilket land som helst och då kommer att uppvisa samma respektive fördelar och nackdelar som i Sverige.

Föreningar, nätverk, rörelser har funnits sedan urminnes tider, men vad de kallas har ändrats över tiden. Ordet "folkrörelse" kan naturligtvis också ha ändrat betydelse. Det har jag inte studerat. Att du och jag använder ordet på olika sätt verkar klart, vilket är helt OK och väl avspeglar den totala språkliga förvirringen på detta område internationellt.

Tanken att folk skulle ha börjat intressera sig för folkrörelsen som organisation först på 60-talet finner jag däremot högst osannolik. Detta måste t.ex. helt säkert ha intresserat folkrörelsernas ledningar i alla tider. Kanske hittar du inte mycket om sådana praktiska aspekter i dokumenten och i litteraturen, men jag kan försäkra dig, utan dem skulle det inte finnas några organisationer.

Tobias Harding sa...

Hej!
Roligt att du gillade understreckaren, och tack för en intressant komplettering av beskrivningen!

Läser man Tocqueville - som skrev på 1830-talet - så menade han att den stora skillnaden mellan USA och Storbritannien var att amerikanska medborgare när de ville åstadkomma någonting slöt sig samman och valde företrädare, medan man i Storbritannien i liknande situationer vände sig till notabiliteter - som den lokala godsägaren eller adelsmannen - och bad dem genomföra eller företräda vad det nu handlade om.

Om jag mins rätt var det också så som Skocpol uppfattar Odd Fellows, dvs. att den federala organisationsformen skulle ha varit den form som den amerikanska grenen utvecklade när de bröt sig loss, medan den engelska snarare bestod av lokala grupper med överordnade beskyddare, snarare än med en central ledning vald underifrån. Skillnaden är en nyans, men en skillnade mellan demokratisk federation och kvasifeodalt ordensväsende.

Likheten mellan federativ organisation och konstitutionen skulle vara just det federala inslaget. I den ursprungliga konstitutionen valdes senatorerna av delastaternas lagstiftande församlingar. Men jag kan hålla med om att likheten inte är så slående.

Christer Leopold sa...

Jag tycker mycket är oklart kring vad som skedde när folkrörelsen uppfanns. Det kan ha varit i USA, men lika gärna i Europa. Vore värdefullt att få mer fakta om detta.

Jag tycker att amerikanska forskare överdriver betydelsen av Tocqueville. Det han skriver i Om demokratin i Amerika är naturligtvis ett bevis för att det fanns ett blomstrande föreningsliv i USA på den tiden, men hans vittnesmål säger ju inte mycket om hur det samtidigt var i Europa. Han växte ju upp och verkade i Frankrike, ett land där allt föreningsliv var på den tiden var förbjudet.

Tobias Harding sa...

Den svenska folkrörelsesynen är sannolikt ett svenskt fenomen, och som du säger troligen mer influerat av Tyskland än av USA. Amerikanska influenser tycks dock finnas där, men har ofta ignorerats, kanske för att de har varit starkare i frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen än i arbetarrörelsen.

När det gäller de Tocqueville så skrev han senare om engelska och irländska förhållanden efer en resa där. Hans föräldrar hade dessutom bott i England under Franska Revolutionen, så helt obevandrad i engelska förhållanden lär han inte ha varit. Regleringen av franskt föreningsliv varierade ganska mycket under första halvan av 1800-talet (Frankrike var inte direkt någon stabil stat, i skarp kontrast till USA). Som jämförelse kan man dock konstatera att det i många europeiska länder - däribland Sverige - var hårt reglerat under hela perioden.

Christer Leopold sa...

Folkrörelser är ju inget unikt för Sverige, inte heller är det ju så att vårt föreningsliv domineras av sådana. Sverige kallar sig "folkrörelseland", men är egentligen ett "föreningsland".

Jag undrar om vår överbetoning av folkrörelserna snarare bottnar i ideologi och politik än i något annat. Kanske är det också av detta skäl som forskningen är så fixerad vid organisationernas mål och verksamhet, inte deras form.

För mig är folkrörelsen en mycket kraftfull, mobiliserande och välfungerande organisationsmodell, som till stor del är generell och som kan användas för att nå alla möjliga mål.

Eftersom svensk forskning har försummat att studera folkrörelsen som organisationsform, vet vi idag när och hur olika rörelser kom till Sverige, men inte när och hur organisationsformen gjorde det. Eftersom form och innehåll är två olika saker kan man tänka sig att de förutom tillsammans, vilket nog var vanligast, också lånades in var för sig, till exempel genom de många europeiska, allmänna kongresser som hölls under 1800-talet.

Jan Wiklund sa...

Hoppsan, jag hade glömt bort den här diskussionen.

Givetvis har folkrörelser diskuterat organisationsformer så länge de har funnits. Men min poäng är att det var först någon gång under den konfliktfria och alltmer korporativa efterkrigstiden som man i Sverige började sätta likhetstecken mellan folkrörelse och organisation.

I resten av världen är folkrörelser likamed människor som handlar. Demokratirörelsen i Egypten är en folkrörelse, till exempel. Utan att vara någon organisation - eller om den snarare är många organisationer plus folk som inte är organiserade nånstans.