En ideell förening grundas av sitt konstituerande möte. Detta
möte består av personer som är närvarande därför att de vill bilda en sådan förening
och sedan bli dess medlemmar. Något krav på att de senare verkligen måste bli
medlemmar finns inte. De har rätt att delta i grundandet och sedan dra sig ur.
Alla närvarande har kallats samman av interimsstyrelsen som
också är föredragande på konstituerande mötet. Kallelsen kan vara personlig
eller i form av ett allmänt upprop.
Ett konstituerande möte liknar ett vanligt årsmöte, har
samma formella karaktär och genomförs i stort sett som ett sådant.
För att föreningen verkligen ska bli till juridiskt och för
att den ska få rätt start är det viktigt att konstituerande mötet har rätt
innehåll och genomförs på rätt vis. Ett enkelt sätt att få med allt är att
följa det förslag till dagordning som finns nedan.
Konstituerande mötet ska genomföras i enlighet med god
föreningssed och god mötessed. Det innebär bland annat att mötets funktionärer
väljas bland de närvarande. Att alla deltagare har förslags-, yrkande- och
beslutsrätt. Att röstning med fullmakt inte är tillåten. Att majoritetens mening
gäller vid beslut.
”Konstituerande mötet ska genomföras i enlighet med god föreningssed och god mötessed.”
Mitt förslag till dagordning för konstituerande mötet ser ut så här. Det kan användas precis som det är för många föreningar, men kan behöva anpassas till andra:
Normaldagordning för konstituerande möte
1. Mötets öppnande
2. Val av ordförande och sekreterare för mötet
3. Val av två justerare tillika rösträknare
4. Närvarande (fastställande av röstlängd)
5. Diskussion om den tilltänkta föreningen, dess namn, ändamål, verksamhet och struktur
6. Beslut om att bilda föreningen (namn)
7. Beslut om att anta ändamålsparagraf och stadgar för föreningen (namn)
8. Beslut om att förklara stadgarna omedelbart justerade
9. Fastställande av verksamhetsplan och budget
10. Fastställande av medlemsavgiften
11. Val av föreningens ordförande
12. Val av styrelsens ledamöter och suppleanter
13. Val av revisorer och suppleanter
14. Val av valberedning
15. Mötets avslutande
Dagordningen kan behöva kommenteras:
§ 1. Mötet inleds lämpligen av interimsstyrelses ordförande. Det handlar bara om att hälsa välkommen och om att kort förklara varför mötet kallats samman.
§ 1. Mötet inleds lämpligen av interimsstyrelses ordförande. Det handlar bara om att hälsa välkommen och om att kort förklara varför mötet kallats samman.
§ 2 och § 3. Mötesförhandlingarna inleds med val av
mötesordförande och mötessekreterare och följs sedan av val av två justerare
tillika rösträknare. Dessa fyra mötesfunktionärer har ansvaret för att mötet
genomförs på rätt sätt och att ett korrekt mötesprotokoll sedan upprättas och
justeras. Detta är viktiga arbetsuppgifter. Därför är det bäst att inte
improvisera fram dem under mötet, vilket dock alltid är möjligt. Istället bör interimsstyrelsen förbereda
valen genom att vidtala lämpliga personer i förväg.
§ 4. Alla de närvarandes – grundarnas - namn bör noteras i
en röstlängd. Med få närvarande skrivs namnen direkt in i protokollet, vid
många kan en närvarolista läggas som bilaga till protokollet.
§ 5. Detta är den diskussionsmässiga höjdpunkten på mötet.
Det är nu som deltagarna ska komma fram till om en förening ska bildas eller
inte, vad den ska heta, vilket syfte den ska ha, vad den ska göra och hur den ska se ut.
Interimsstyrelsen inleder diskussionen genom att presentera och förklara sina förslag.
Senast nu bör alla närvarande ha var sitt exemplar av förslaget till ändamålsparagraf
och stadgar och eventuella andra dokument. Diskussionen är underlag för besluten
under § 6 och § 7.
§ 6. Om beslutet blir att föreningen ska bildas fortsätter
mötet, annars avbryts det och avslutas utan protokoll.
§ 7. Att anta stadgar betraktas av många som en ren formalitet, men det är ett misstag. Stadgarnas innehåll är en strategisk fråga. Bland
paragraferna döljer sig nämligen viktiga strategiska avgöranden. När konstituerande mötet antar stadgarna med dess ändamålsparagraf binds nämligen föreningen vid
en viss verksamhet och struktur för många år framåt. Föreningar som vid grundandet ges rätt ändamål, struktur och stadgar i förhållande till sina medlemmar, verksamhet, situation och omvärld har goda förutsättningar att bli
lättarbetade och framgångsrika, övriga inte.
"Att anta stadgar betraktas av många som en ren formalitet, men det är ett misstag. Stadgarnas innehåll är en strategisk fråga."
§ 8. Genom att förklara stadgarna omedelbart justerade blir
de omedelbart gällande och måste följas. I annat fall gäller de inte förrän protokollet justerats.
§ 9. Det är lämpligt för föreningens fortsatta arbete, men
alls inte nödvändigt för grundandet, att mötet fastställer en åtminstone skissartad verksamhetsplan och budget. Ett sådant beslut är ett direktiv till styrelsen
som styrelsen måste följa.
§ 10. För att den nybildade föreningen ska kunna anta
medlemmar måste mötet fastställa den årliga medlemsavgiften.
§ 11, § 12, § 13 och § 14. Under dessa punkter väljs
föreningens ledning och övriga funktionärer. Interimsstyrelsen lägger likt en valberedning fram förslag.
§ 15. Med ovanstående har alla de viktiga besluten fattats och mötet kan
avslutas.
Innan grundandet är klart återstår dock en mycket viktig sak, att färdigställa protokollet med dess bilagor (röstlängd och stadgar).
Innan grundandet är klart återstår dock en mycket viktig sak, att färdigställa protokollet med dess bilagor (röstlängd och stadgar).
Protokollet från föreningens konstituerande möte är beviset för att föreningen blivit till, att dess stadgar är giltiga och att styrelsen har rätt att representera föreningen. Protokollet är föreningens viktigaste dokument Det motsvarar registreringsbeviset hos andra typer av organisationer. Den nya styrelsen behöver det för att kunna skaffa organisationsnummer, bankkonto med mera. Protokollet skrivs av mötessekreteraren och undertecknas sedan av ordföranden och sekreteraren och av de två justeringsmännen. Dessa fyra har därmed juridiskt gått i god för att protokollet är korrekt.
"Protokollet från föreningens konstituerande möte är beviset för att föreningen blivit till."
Som framgått av ovanstående har interimsstyrelsen en hel del att förbereda inför konstituerande mötet. Exakt vad det är ska vi titta närmare på i nästa avsnitt i serien ”Starta ideell förening”.
Denna serie om hur man bildar en ideell förening består av följande avsnitt:
- Starta ideell förening 1: Grundandet
- Starta ideell förening 2: Interimsstyrelsen
- Starta ideell förening 3: Konstituerande mötet
- Starta ideell förening 4: Interimsstyrelsens uppgifter
- Starta ideell förening 5: Snabbstart ibland möjlig
- Ändamålet – stadgarnas viktigaste paragraf
- Det finns tre grundtyper av ideella föreningar
- Starta ideell förening 6: Genomtänkt start ofta nödvändigt