Framgång i lokalt föreningsarbete: Det hänger på styrelsen

På ett seminarium förra veckan presenterade styrelsen för SPF Bohusdistriktet resultatet av sin egen forskning om hur distriktets föreningar ska arbeta för att bli framgångsrika.

Anledningen till forskningsprojektet var att styrelsen vill ha verktyg att hejda en befarad medlemsminskning. Styrelsen hade observerat att bland distriktets föreningar hade somliga svårt att värva nya medlemmar och svårt att hitta förtroendevalda, medan andra inte hade några svårigheter alls. Vad berodde skillnaderna på?

Det är vanligt att föreningar skyller på yttre orsaker när medlemstalet går ner. Naturligtvis finns det sådana situationer också, men i de flesta fall så beror en medlemsminskning på föreningen själv och måste alltså skyllas på inre faktorer. Att styrelsens sätt att leda organisationen har stor betydelse för om medlemsantalet ökar eller minskar bekräftades av SPF Bohusdistriktets forskningsstudie.

Vad distriktet gjorde var att studera och jämföra distriktets föreningar. Man tittade på medlemstalet 2005-2012 och andra aspekter. Den hypotes man ställde upp och prövade var att en förenings framgång är direkt beroende av dels styrelsens förmåga att organisera och marknadsföra verksamheten och dels dess förmåga att stimulera medlemmarna till aktivt deltagande.

Med föreningens framgång menas i studien medlemsökning eller ett stabilt medlemsantal.

Medlemstalet är ett viktigt framgångsmått

Jag tycker att projektets val av medlemstalet som kvalitetsmått är mycket bra. Detta är nämligen ett av få mått inom föreningslivet som är generellt, objektivt och lättillgängligt. Alla föreningar måste ju ha ett medlemsregister och medlemssiffran där kan lätt verifieras i bokföringen. Det finns därför inget subjektivt med den. Samtidigt är den ett utmärkt mått på en förenings mest centrala förmåga, nämligen den att locka till sig och behålla sin absolut viktigaste beståndsdel och resurs – medlemmarna. Som branschmått är därför medlemsantalet lika viktigt för föreningar som vinstmåttet är för företag.

Med begreppet styrelsens förmåga avses tre aspekter: Den att skapa program och verksamheter som lockar medlemmar, den att involvera medlemmarna i arbetet och den att göra verksamheten känd.

Studien består av två häften, själva studien och grundmaterialet. Den förra innehåller analys och slutsatser. Det senare presenterar grundfakta för var och en av distriktets föreningar: 1) medlemstal, 2) marknadsandelar, 3) organisation av verksamheten, 4) verksamhet och besöksfrekvens, 5) marknadsföring och 6) rekrytering. Dessa fakta samlades in från medlemsregistret, SCB, kommunernas hemsidor, föreningarnas verksamhetsberättelser och genom en föreningsenkät.

Bland de ursprungligen 30 föreningarna (en lades ner) så var det 24 som ökade under den studerade perioden och sex som minskade. Nio föreningar ökade mer än 25 %, två minskade mer än – 25 %. Den största ökningen var + 45 % och den största minskningen var – 37 %.

Bra verksamhet och högt engagemang ger medlemsökning

På det hela taget var föreningarna alltså rätt framgångsrika, men de skillnader som fanns gjorde det möjligt att dra intressanta slutsatser.

Det som var typiskt för de föreningar som hade en stark medlemsökning var:

• De hade många och välbesökta mötesarrangemang.
• De hade en omfattande delegering av föreningsarbete till medlemmar utanför styrelsen.
• De hade lättare att rekrytera nya förtroendevalda.

Det som var typiskt för föreningar med stark medlemsminskning var:

• De hade få och svagt besökta arrangemang
• De hade svag eller ingen delegering till medlemmar utanför styrelsen.
• De hade svårare att hitta nya förtroendevalda.

Den delegering som studien syftar på är i första hand att styrelsen ökar antalet aktiva medlemmar genom att engagera dem i kommittéer. Den mest framgångsrika föreningen hade tolv kommittéer. Att dela upp föreningsarbetet på kommittéer ledde inte bara till större och mer föreningsverksamhet, utan också till att gruppen av potentiella förtroendevalda ökade.

Bra verksamhet blir känd genom interaktiv marknadsföring
Studien fann inga samband mellan föreningarnas medlemsutveckling och ”traditionella marknadsföring”. Ändå är det just marknadsföring som gör att de framgångsrika föreningarna i studien blir framgångsrika, men, som studien visar, det handlar då inte om traditionell marknadsföring (alltså reklam och PR), utan om interaktiv sådan enligt den modell som Christian Grönroos tagit fram. I den interaktiva marknadsföringen är det framförallt de aktiva medlemmarna som sprider budskapen till sin omgivning. Det gör de muntligt eller med till exempel sociala media. Bra verksamhet leder genom interaktiv marknadsföring till ökat medlemsantal.

Forskningsstudien innehåller naturligtvis en hel del mer och grundmaterialet kan också ligga till grund för fortsatta analyser och vidare studier. Den som är intresserad kan läsa mer i skrifterna som jag nämner nedan.

Homogena föreningar lättare studera

En extra fördel med den här studien är att den gjorts på föreningar som är relativt homogena. De finns inom samma förbund och distrikt och har därför exakt samma syfte, stadgar, verksamhet, image och så vidare. Antalet faktorer som kan snedvrida resultaten är därför färre än när man jämför helt olika föreningar. Trots det finns det givetvis även bland de undersökta föreningarna en del skillnader i förutsättningar och annat som kan påverka resultaten och som bör studeras vidare, till exempel skillnaderna mellan föreningar i områden med storstadskultur och de utan, och skillnaderna i medlemsengagemang i föreningar av olika storlek (den minsta hade 95 medlemmar och den största 879).

Anledningen till att jag blev inbjuden att ingå i referensgruppen till det här forskningsprojektet var att min bok Professionell Ideell – Om att verka med ideell logik använts som referens. Och anledningen till att jag ställde upp var givetvis att det handlade om att söka framgångsmönster för det lokala föreningsarbetet i en folkrörelse – en nyckelfråga som intresserat mig under många år.

Forskningsprojektet leddes av SPF Bohusdistriktets ordförande Anders Kåbjörn. Jag tycker att han har gjort ett utmärkt arbete. SPF centralt har gett ekonomiskt stöd. Eftersom det mesta av arbetet gjorts ideellt så har distriktet och förbundet fått mycket studie för liten kostnad.

Det ingår i varje styrelses uppgift att förstå sin organisation och dess omvärld. Därför borde fler förbund och fler distrikt göra den här typen av undersökningar.

 

Forskningsrapporten:

• Anders Kåbjörn (2014), Effektivt styrelsearbete för framgång i ideella föreningar och folkrörelser – Forskningsrapport från SPF Bohusdistriktet, Sveriges Pensionärsförbund. Utgiven av SPF Bohusdistriktet, Junogatan 3, 451 42 Uddevalla

• Fakta om SPF Bohusdistriktets föreningar. Bilaga till forskningsrapporten Effektivt styrelsearbete för framgång i ideella föreningar och folkrörelser. Utgiven av SPF Bohusdistriktet, Junogatan 3, 451 42 Uddevalla.