2019-08-26

Starta ideell förening 4: Interimsstyrelsens uppgifter


I fjärde avsnittet i vår serie om hur man startar en ideell förening ska vi titta närmare på interimsstyrelsens uppgifter. Vad är det den ska förbereda för att ge den nya föreningen en så god start som möjligt?

Ibland utpekas en ensam person som en viss förenings grundare. Det är naturligtvis galet. Föreningar är till sin natur kollektiva åtaganden och så är givetvis också deras grundande. En ensam person med en lysande idé kan starta ett företag, men aldrig en förening - för att starta en förening krävs en grupp!

Ur juridisk synvinkel krävs minst tre deltagare på konstituerande mötet för att en ideell förening överhuvudtaget ska bli till, men för att föreningen ska få en god start bör det vara fler. Och alla närvarande är tillsammans föreningens grundare.

Bland de närvarande på konstituerande mötet finns naturligtvis några som varit mer involverade i föreningsbildandet än övriga, ty en förening, hur bra idé den än bygger på, uppstår inte av sig självt, den organiseras fram. För att göra en fungerande förening av en idé krävs engagemang och driv, strategiskt tänkande och administration, mobilisering och argumentering. Inom näringslivet kallar man det som krävs entreprenörskap, men i föreningslivet kallas det ledarskap rätt och slätt. Och de som ska stå för detta är i första hand interimsstyrelsen, och sedan, när föreningen är bildad, styrelsen.

"En förening, hur bra idé den än bygger på, uppstår inte av sig självt, den organiseras fram." 

I avsnitt tre av "Starta ideell förening" gick vi igenom konstituerande mötet och interimsstyrelsens roll då. Här ska vi ägna åt oss vad interimsstyrelsen har att förbereda innan dess. Av dagordningen som presenterades då framgick att den måste förbereda förslag till följande beslut:

Rörande föreningens form (§§ 5, 6 och 7 i dagordningen):
  • Föreningens namn
  • Föreningens ändamål (vanligtvis § 2 i stadgarna)
  • Föreningens verksamhet
  • Föreningens stadgar
Rörande föreningens drift (§§ 9 och 10 i dagordningen):
  • Verksamhetsplan och budget
  • Medlemsavgift
Rörande personvalen (§§ 2, 3, 11, 12, 13 och 14 i dagordningen):
  • Mötets ordförande och sekreterare
  • Två justerare tillika rösträknare
  • Föreningens ordförande
  • Styrelsens övriga ledamöter och suppleanter
  • Revisorer och suppleanter
  • Valberedning
Av dessa är beslutsförslagen i det första blocket, föreningens form, de absolut viktigaste. Att få dem rätt är interimsstyrelsens viktigaste uppgift. Det är nämligen med dessa beslut som konstituerande mötet stöper och sedan låser föreningen och dess verksamhet i en viss form.

Många tycks tro att det bara finns en given form för ideella föreningar. Andra tror att även om det finns flera former, spelar det ingen större roll viken man väljer. Bägge har fel. Att ideella föreningar uppträder i en rad olika former beror på att en förening för att bli framgångsrik måste anta ett ändamål och en form som passar dess egna unika omständigheter. Att få rätt anpassning är i många fall helt avgörande för framgång.

"Att ideella föreningar uppträder i en rad olika former beror på att en förening för att bli framgångsrik måste anta ett ändamål och en form som passar dess egna unika omständigheter."

Föreningsmodellen är flexibel innan grundandet. Då är den maximalt anpassningsbar. Men vid grundandet låses den till en variant som sedan blir allt svårare att ändra. Det är naturligtvis inte omöjligt att anpassa den modell föreningen har till ändrade förhållanden eller insikter, men de inbyggda subjektiva och objektiva motkrafterna är många och starka. Det är alltså ytterst önskvärt att ge en förening rätt form från början.

När man ska gjuta en ljusstake gör man först en ändamålsenlig och vacker design. Utifrån den tillverkas en gjutform. Den fylls med flytande metall. När massan stelnat knackas ljusstaken fram fix och färdig. Ungefär så skapas också en förening:

  1. Först ska interimsstyrelsen designa den, alltså komma fram till hur den måste vara konstruerad, fungera och arbeta för att med tilltänkta medlemmar och resurser kunna förverkliga sitt ändamål. 
  2. Sedan ska interimsstyrelsen omvandla designen till en gjutform, det vill säga till beslutsförslag rörande föreningens namn, ändamål, verksamhet och stadgar. 
  3. Själva gjutningen sköts av konstituerande mötet: Först diskuteras den föreslagna designen under § 5, sedan  grundas föreningen genom besluten under §§ 6 och 7. 

Naturligtvis kan konstituerande mötet modifiera "gjutformen" något innan beslut, men behövs större förändringar av designen är det bättre att mötet skjuter upp grundandet tills dess att interimsstyrelsen kan presentera ett nytt genomtänkt förslag.

Att ideella föreningar vid grundandet kan anpassas var och en till sina egna unika omständigheter är en av föreningsmodellens absoluta styrkor, men också en ren nödvändighet. Annars skulle de flesta föreningar ha svårt att lyckas och troligen få kämpa för att ens överleva. Föreningar är ju frivilliga samarbeten för att nå de mest väsensskilda mål. En del är små, andra stora; en del lokala, andra rikstäckande och en del till och med internationella. De verksamheter som bedrivs varierar också stort på alla möjliga sätt, liksom de resurser de kräver och kan mobilisera. Förtroendevalda, aktiva och övriga medlemmar är engagerade på sin fritid och kommer från och lever under de mest skilda förhållanden.

"Att ideella föreningar vid grundandet kan anpassas var och en till sina egna unika omständigheter är en av föreningsmodellens absoluta styrkor, men också en ren nödvändighet."

När Riksdagen på sin tid avvisade regeringens förslag till särskild lag om ideella föreningar var en viktig orsak riksdagsmajoritetens insikt att föreningar svårligen kan pressas in i viss lagbestämd form. De på den tiden avsevärt mycket mer än idag föreningsförankrade riksdagsmännen ansåg att Föreningssverige måste ha en formmässig mångfald.

Inom ramen för denna mångfald av föreningar finns grupper av föreningar som i stort liknar varandra och även sådana som är lika som bär. Föreningar vars omständigheter är lika kan ha samma eller snarlik form. Under vissa omständigheter kan man därför snabbstarta en ideell förening genom att låna in hela eller delar av formen från en redan existerande förening. Interimsstyrelsens bör tidigt avgöra om den i sitt arbete kan använda snabbstart eller ej.

I avsnitt fem av "Starta ideell förening" ska vi titta närmare på snabbstart av ideell förening, när den är möjlig och hur man gör.

När beslutsförslagen är klara ska interimsstyrelsen 1) förbereda och 2) sammankalla konstituerande mötet. Följande ska göras:
  • Bestämma tid för mötet
  • Boka plats för mötet
  • Kalla till mötet (lista över intresserade behövs)
  • Förslag till dagordning 
  • Förbereda hur notera närvaron (röstlängden)
  • Förbereda presentation av alla förslagen
  • Skriva ut kopior på dagordning, stadgar med mera till deltagarna 

Du kan också läsa mer om hur man bildar en ideell förening på sidan "Så startar ni en ideell förening" på min hemsida www.voluntarius.com.

2019-08-17

Vattenfall betalar medlemskap i Villaägarna


Villaägarnas Riksförbund låter ett företag betala medlemsavgiften för vissa nya medlemmar. Detta strider mot god föreningssed. 

Nyligen fick jag följande erbjudande från Vattenfall Försäljning:
"Vi ger dig ett kostnadsfritt medlemskap i Villaägarna under 2019 och 2020 när du förnyar ditt elavtal på Mina sidor."
Vattenfall erbjuder sig alltså att - utan kostnad för mig - göra mig till medlem i den ideella föreningen Villaägarnas Riksförbund. Mycket märkligt!

Jag förmodar att Vattenfall inte kommit på det här själv utan att det är Villaägarnas ledning som ligger bakom. För Vattenfall är erbjudandet en morot i marknadsföringen, för Villaägarna förmodligen ett led i en medlemsvärvningskampanj.

Att låta företag betala kunders medlemsavgift är emellertid ingen bra värvningsmetod för en ideell förening. Sådana gratismedlemmar och andra som blir med utan eget personligt engagemang blir sällan långvariga. Allt de bidrar med som grupp är ökad genomströmning och därmed ökade kostnader för administrationen. Sådan värvning ska definitivt undvikas.

Men ett betydligt viktigare skäl att låta bli är att metoden strider mot god föreningssed. Det är inte acceptabelt i demokratiska föreningar att tredje part betalar enskild medlems avgift.

En förening är en demokratiskt uppbyggd samverkan för att främja ett visst ändamål. De samverkande - medlemmarna - är därför på samma gång föreningens ägare, ledare, arbetskraft, finansiärer och avnämare. De har rättigheter, men också skyldigheter. Till rättigheterna hör till exempel att tillsätta och avsätta styrelsen och att ändra stadgarna, till skyldigheterna hör att betala medlemsavgiften.

När någon går med i en ideell förening uppstår ett ömsesidigt avtal dem emellan. Den personliga inbetalningen av avgiften är alltså inte ett köp av en tjänst, inte ett abonnemang på en tidning, inte en formalitet, det är ett ställningstagande för föreningen och dess ändamål och ett åtagande att följa stadgarna.

Med tanke på att medlemmar och förening är ett - den ena kan inte tänkas utan den andra - är det inte underligt att medlemskapet och hur det uppstår, fortsätter och avslutas utgör kärnan i god föreningssed, normen för hur demokratiska ideella föreningar ska fungera.

Enligt god föreningssed är det individen själv (eller i vissa fall nära anhörig) som ska söka, stå för och betala sitt medlemskap. Hur medlemskapet uppstår, fortsätter och avslutas ska framgå av stadgarna.

Det händer då och då, att en grupp med kupp försöker ta över en förening eller dess beslut. För att lyckas behöver kuppmakarna tillskapa en majoritet på årsmötet. Ett sätt att åstadkomma en sådan på är att betala medlemsavgiften för en skara anhängare som då kan dyka upp på årsmötet och tjäna som röstboskap. Beteendet är bedrägligt och odemokratiskt, och strider givetvis mot god föreningssed.

Det enda effektiva skydd föreningar har mot manipulationer med medlemskap och annat bedrägligt beteende är att stämma i ån, det vill säga, att ha väl genomtänkta stadgar.

Har den aktuella föreningen sådana stadgar? Nej. I Villaägarnas Riksförbunds stadgar tar § 5 upp den centrala frågan om medlemskap i föreningen och hur det uppstår, men allt som står där är:
"Förbundsstyrelsen beslutar i frågor om medlemskap."
Förbundet har alltså valt att i stadgarna inte reglera frågan om medlemskapet, utan att att istället delegera allt sådant till styrelsen. Detta är anmärkningsvärt. Att förbundsstyrelsen och inte kongressen beslutar om hur medlemskap uppstår strider mot god föreningssed. Det ger styrelsen mer makt än den ska ha i en demokratisk förening.

Hur medlemskapet upphör är däremot noga reglerat i § 10. Där sägs att "medlem kan avsluta sitt medlemskap i förbundet. Erlagd avgift återbetalas inte". Att "medlemskapet upphör" om inte årets avgift "erlagts till förbundet senast den 31 mars". Och att "förbundsstyrelsen får utesluta medlem som uppenbart motverkar förbundets intressen".

Det kloka i att förbundsstyrelsen och inte kongressen får utesluta kan diskuteras utifrån demokratisk synvinkel, men i övrigt är paragrafen bra.

Enligt § 5 ska alltså förbundsstyrelsen besluta om medlemskap. Detta innebär dock inte att styrelsen har fria händer att besluta vad den vill. God föreningssed, demokratiska principer och andra riktlinjer gäller fortfarande. 

Vissa åtgärder i en ideell förening blir möjliga endast om stadgarna så medger. Dit hör definitivt frågan om att låta tredje part betala medlems avgift. Detta därför att förfarandet strider mot god föreningssed, står i konflikt med övriga medlemmars rättigheter och skyldigheter och likhetsprincipen samt skapar ett prejudikat som i förlängningen kan utsätta förbundet för fara. Det är därför en fråga som kongressen inte kan delegera till styrelsen.



2019-07-01

Starta ideell förening 3: Konstituerande mötet

Detta avsnitt i serien ”Starta ideell förening” handlar om konstituerande mötet, det möte som grundar föreningen.Genom att titta närmare på det får vi en bättre förståelse för vad interimsstyrelsen behöver förbereda.  

En ideell förening grundas av sitt konstituerande möte. Detta möte består av personer som är närvarande därför att de vill bilda en sådan förening och sedan bli dess medlemmar. Något krav på att de senare verkligen måste bli medlemmar finns inte. De har rätt att delta i grundandet och sedan dra sig ur.

Alla närvarande har kallats samman av interimsstyrelsen som också är föredragande på konstituerande mötet. Kallelsen kan vara personlig eller i form av ett allmänt upprop.

Ett konstituerande möte liknar ett vanligt årsmöte, har samma formella karaktär och genomförs i stort sett som ett sådant.

För att föreningen verkligen ska bli till juridiskt och för att den ska få rätt start är det viktigt att konstituerande mötet har rätt innehåll och genomförs på rätt vis. Ett enkelt sätt att få med allt är att följa det förslag till dagordning som finns nedan.

Konstituerande mötet ska genomföras i enlighet med god föreningssed och god mötessed. Det innebär bland annat att mötets funktionärer väljas bland de närvarande. Att alla deltagare har förslags-, yrkande- och beslutsrätt. Att röstning med fullmakt inte är tillåten. Att majoritetens mening gäller vid beslut.

”Konstituerande mötet ska genomföras i enlighet med god föreningssed och god mötessed.”

Mitt förslag till dagordning för konstituerande mötet ser ut så här. Det kan användas precis som det är för många föreningar, men kan behöva anpassas till andra:

Normaldagordning för konstituerande möte
1.   Mötets öppnande
2.   Val av ordförande och sekreterare för mötet
3.   Val av två justerare tillika rösträknare
4.   Närvarande (fastställande av röstlängd)
5.   Diskussion om den tilltänkta föreningen, dess namn, ändamål, verksamhet och struktur
6.   Beslut om att bilda föreningen (namn)
7.   Beslut om att anta ändamålsparagraf och stadgar för föreningen (namn)
8.   Beslut om att förklara stadgarna omedelbart justerade
9.   Fastställande av verksamhetsplan och budget
10. Fastställande av medlemsavgiften
11. Val av föreningens ordförande
12. Val av styrelsens ledamöter och suppleanter
13. Val av revisorer och suppleanter
14. Val av valberedning
15. Mötets avslutande

Dagordningen kan behöva kommenteras:

§ 1. Mötet inleds lämpligen av interimsstyrelses ordförande. Det handlar bara om att hälsa välkommen och om att kort förklara varför mötet kallats samman.

§ 2 och § 3. Mötesförhandlingarna inleds med val av mötesordförande och mötessekreterare och följs sedan av val av två justerare tillika rösträknare. Dessa fyra mötesfunktionärer har ansvaret för att mötet genomförs på rätt sätt och att ett korrekt mötesprotokoll sedan upprättas och justeras. Detta är viktiga arbetsuppgifter. Därför är det bäst att inte improvisera fram dem under mötet, vilket dock alltid är möjligt. Istället bör interimsstyrelsen förbereda valen genom att vidtala lämpliga personer i förväg.

§ 4. Alla de närvarandes – grundarnas - namn bör noteras i en röstlängd. Med få närvarande skrivs namnen direkt in i protokollet, vid många kan en närvarolista läggas som bilaga till protokollet.

§ 5. Detta är den diskussionsmässiga höjdpunkten på mötet. Det är nu som deltagarna ska komma fram till om en förening ska bildas eller inte, vad den ska heta, vilket syfte den ska ha, vad den ska göra och hur den ska se ut. Interimsstyrelsen inleder diskussionen genom att presentera och förklara sina förslag. Senast nu bör alla närvarande ha var sitt exemplar av förslaget till ändamålsparagraf och stadgar och eventuella andra dokument. Diskussionen är underlag för besluten under § 6 och § 7.

§ 6. Om beslutet blir att föreningen ska bildas fortsätter mötet, annars avbryts det och avslutas utan protokoll.

§ 7. Att anta stadgar betraktas av många som en ren formalitet, men det är ett misstag. Stadgarnas innehåll är en strategisk fråga. Bland paragraferna döljer sig nämligen viktiga strategiska avgöranden. När konstituerande mötet antar stadgarna med dess ändamålsparagraf binds nämligen föreningen vid en viss verksamhet och struktur för många år framåt. Föreningar som vid grundandet ges rätt ändamål, struktur och stadgar i förhållande till sina medlemmar, verksamhet, situation och omvärld har goda förutsättningar att bli lättarbetade och framgångsrika, övriga inte. 

"Att anta stadgar betraktas av många som en ren formalitet, men det är ett misstag. Stadgarnas innehåll är en strategisk fråga."

§ 8. Genom att förklara stadgarna omedelbart justerade blir de omedelbart gällande och måste följas. I annat fall gäller de inte förrän protokollet justerats. 

§ 9. Det är lämpligt för föreningens fortsatta arbete, men alls inte nödvändigt för grundandet, att mötet fastställer en åtminstone skissartad verksamhetsplan och budget. Ett sådant beslut är ett direktiv till styrelsen som styrelsen måste följa.

§ 10. För att den nybildade föreningen ska kunna anta medlemmar måste mötet fastställa den årliga medlemsavgiften.

§ 11, § 12, § 13 och § 14. Under dessa punkter väljs föreningens ledning och övriga funktionärer. Interimsstyrelsen lägger likt en valberedning fram förslag.  

§ 15. Med ovanstående har alla de viktiga besluten fattats och mötet kan avslutas.

Innan grundandet är klart återstår dock en mycket viktig sak, att färdigställa protokollet med dess bilagor (röstlängd och stadgar).

Protokollet från föreningens konstituerande möte är beviset för att föreningen blivit till, att dess stadgar är giltiga och att styrelsen har rätt att representera föreningen. Protokollet är föreningens viktigaste dokument Det motsvarar registreringsbeviset hos andra typer av organisationer. Den nya styrelsen behöver det för att kunna skaffa organisationsnummer, bankkonto med mera. Protokollet skrivs av mötessekreteraren och undertecknas sedan av ordföranden och sekreteraren och av de två justeringsmännen. Dessa fyra har därmed juridiskt gått i god för att protokollet är korrekt.

"Protokollet från föreningens konstituerande möte är beviset för att föreningen blivit till."

Som framgått av ovanstående har interimsstyrelsen en hel del att förbereda inför konstituerande mötet.  Exakt vad det är ska vi titta närmare på i nästa avsnitt i serien ”Starta ideell förening”.

Du kan också läsa mer om hur man bildar en ideell förening på sidan "Så startar ni en ideell förening" på min hemsida www.voluntarius.com.

2019-06-24

Starta ideell förening 2: Interimsstyrelsen

I andra avsnittet i vår serie om hur man startar en ideell förening ska vi titta närmare på förberedelsekommittén, den så kallade interimsstyrelsen. Om den gör ett bra jobb kan föreningen grundas med goda förutsättningar att bli framgångsrik.

Det sägs ibland att valberedningen är den absolut viktigaste gruppen i en förening. ”Med en bra valberedning får man en bra styrelse.” Det är sant förstås. Valberedningen är mycket viktig, viktigare än vad många föreningar inser, men att säga att valberedningen är viktigare än styrelsen är att gå för långt, tycker jag. När föreningen väl är igång är styrelsen den viktigaste gruppen i föreningen näst årsmötet. Men innan föreningen ens blivit till finns en grupp som är ännu viktigare. Det är interimsstyrelsen. Interimsstyrelsen är den absolut viktigaste enskilda gruppen i en ideell förenings liv; ingen annan grupp påverkar föreningens framtid och möjligheter lika mycket.

Som vi såg i första avsnittet så bildas en ideell förening inte genom registrering hos myndighet utan av det egna konstituerande mötet. Det då antagna ändamålet och stadgarna binder föreningen juridiskt vid en specifik verksamhet och form. Det vill till att dessa blir huvudsakligen rätt. Annars får föreningen problem i många år framåt.

Det som gör interimsstyrelsen så viktig är att den bereder och föreslår innehållet i de beslut som konstituerande mötet tar. Därmed är det i praktiken interimsstyrelsen som formar föreningen och dess verksamhet. Om den gör sitt arbete väl blir föreningen lättskött och framgångsrik, annars inte. Om konstituerande mötet och den nyvalda styrelsen är föreningens byggherrar är interimsstyrelsen föreningens arkitekt.
”Interimsstyrelsen är ideella föreningens arkitekt.”
Begreppet ”Interimsstyrelse” används på ett speciellt sätt i ideella föreningar.  Trots att ordet är sammansatt av ”interim”, som betyder ”provisorisk” (”tillfällig”), och ”styrelse”, så är det ingen styrelse över huvud taget. Det är istället en självutnämnd grupp som förbereder grundandet av en ideell förening. Att ingå i interimsstyrelse är alltså inget förtroendeuppdrag; ledamöterna är inte föreningens förtroendevalda. Interimsstyrelsen finns endast fram till föreningens grundande; den tillhör föreningens förhistoria. Väl grundad måste en ideell förening ha en stadgeenligt vald styrelse för att finnas till och kan därför aldrig ha en interimsstyrelse.
"En interimsstyrelse är en självutnämnd grupp som förbereder grundandet av en ideell förening."
Det finns inga formella krav på en interimsstyrelse, varken på antalet ledamöter, hur den kommer till eller hur den ska arbeta. Den kan bestå av en person eller ett dussin, men fem till sju är lagom. Det är tillräckligt många för att få kraft och bredd i arbetet, men inte så många att effektiviteten minskar. Av praktiska skäl är det bra om gruppen har en ordförande och en sekreterare. Någon kassör behövs däremot inte eftersom en interimsstyrelse inte hanterar några pengar.

Vanligen utser interimsstyrelsen sig själv. De eller den som kläckt idén om en förening knyter likasinnade till sig och börjar arbeta med förberedelserna. När föreningar ska bilda en gemensam förening utser de förmodligen var sin representant att utgöra interimsstyrelse. Att interimsstyrelsen på så sätt består av representanter för olika intressenter ändrar inte dess status. Hur en interimsstyrelse kommer till är enbart en praktisk fråga.

Interimsstyrelsen är en informell grupp av jämställda personer. I den är ingen förmer än någon annan. När interimsstyrelsen fattar beslut gäller majoritetens uppfattning.

Interimsstyrelsen är ansvarig endast inför sig själv och har inga särskilda befogenheter. Den kan alltså inte fatta beslut eller göra överenskommelser som blir bindande för den blivande föreningen och/eller dess medlemmar. Dess enda uppgift är att förbereda det konstituerande mötet och lägga fram förslag till beslut. Exakt vad interimsstyrelsen ska göra ska vi diskutera i ett kommande avsnitt av ”Starta ideell förening”.

Det är bra om medlemmarna i interimsstyrelsen känner många som kan tänkas bli med i eller stödja föreningen. Men viktigare är att den inom sig har de kompetenser som behövs för att lösa arbetsuppgiften. Om det är möjligt bör interimsstyrelsen har samma bredd vad gäller bakgrund, ålder, kön med mera som man önskar att föreningens kommande medlemmar ska ha. Det gör det enklare att skräddarsy föreningen efter kommande medlemmars smak och behov.

Interimsstyrelsen är en beredning utan makt. Dess förslag är bara förslag. Deltagarna i konstituerande mötet kan ändra dem och till och med lägga fram helt nya förslag. Således är det mötets majoritet, inte interimsstyrelsen, som faktiskt beslutar hur den nya föreningen ska se ut. Men de förslag som interimsstyrelsen lägger fram, särskilt om de är väl genomtänkta, är givetvis mycket styrande. Interimsstyrelsens makt ligger i att vara väl förberedd.

Att några eller till och med alla från interimsstyrelsen väljs in i den nya föreningens styrelse är ytterst vanligt. Som initiativtagare och genom sitt förberedelsearbete är de trots allt mest insatta och vanligtvis också mest engagerade. Att de suttit i interimsstyrelsen är inget hinder för att bli valda. Interimsstyrelsen kan till och med föreslå sig själva (något en valberedning inte kan göra). Men att de blir valda är inte självskrivet. Det är alltid majoriteten på mötet som bestämmer.

Tredje avsnittet i serien ”Starta ideell förening” kommer att handla om konstituerande mötet.

Du kan också läsa mer om hur man bildar en ideell förening på sidan "Så startar ni en ideell förening" på min hemsida www.voluntarius.com.

2019-06-17

Starta ideell förening 1: Grundandet

Detta är första avsnittet i vår serie om hur man startar en ideell förening. Syftet är att förklara hur man gör, men också att lyfta fram vad man bör tänka på för att ge sin nya förening bästa möjliga förutsättningar. 

Det är lätt att bilda en ideell förening. Formaliteterna är enkla. Juridiken okomplicerad. Grundandet sköts av de inblandade själva och någon registrering hos myndigheter behövs inte. Väl grundad kan föreningen börja arbeta direkt.

"Det är lätt att bilda en ideell förening."

Det enda som krävs juridiskt sett för att bilda en ideell förening är följande: En grupp blivande medlemmar samlade till konstituerande möte 1) beslutar bilda föreningen, 2) antar ändamål och stadgar och 3) väljer styrelse och andra funktionärer. Det tar kanske någon timme. Mötets justerade protokoll med bilagda stadgar är beviset för att föreningen har skapats.

Om grundandet görs rätt har en ”rättskapabel juridisk person” skapats, det vill säga, den nya föreningen har blivit till som självständig organisation och har fått alla sina lagenliga rättigheter och skyldigheter. Den kan därmed ha en egen ekonomi, öppna bankkonto, sluta avtal med mera. Alla andra typer av organisationer blir till genom registrering hos myndighet, endast ideella föreningar slipper. Till de förstnämnda ges ett organisationsnummer som bevis för att de blivit till. Så är det inte för ideella föreningar, de måste redan vara till innan de kan ansöka om ett sådant.

Det är alltså de som samlats till det konstituerande mötet som grundar föreningen.

För att det konstituerande mötet ska kunna samlas, genomföras och fatta bra beslut krävs naturligtvis förberedelser. Hur lång tid förarbetet tar beror på vilken typ av förening som ska skapas, vad den ska göra och hur den ska arbeta.  Efter grundandet behövs också en del arbete. 

Allt arbete inräknat består start av en ideell förening av följande fyra huvudmoment:
  1. Förberedelser inför grundandet. Ta fram förslag till föreningens ändamål, form och stadgar samt styrelse, revisorer med flera. Förbereda och kalla intresserade till konstituerande möte. Utförs av interimsstyrelsen.
  2. Själva grundandet. Föreningen blir till. Utförs av konstituerande mötet och dess mötesfunktionärer och med interimsstyrelsen som förslagsställare.
  3. Åtgärder efter grundandet. Grundandet fullföljs. Utförs dels av mötesfunktionärerna och dels av nytillsatta styrelsen.
  4. Igångsättandet av föreningen. Föreningens administration och verksamhet byggs upp i enlighet med konstituerande mötets beslut. Utförs av styrelsen.
Alla dessa moment är viktiga, men allra viktigast är moment 1, alltså förberedelserna. Om de görs bra skapas en förening som är lättskött och har mycket goda förutsättningar att bli framgångsrik. Med bristfälliga förberedelser finns risk att föreningen blir tungrodd och berövad livskraft. 

Framöver i serien Starta förening ska vi särskilt, eftersom detta oftast är försummat, diskutera vad förberedelsekommittén, den så kallade interimsstyrelsen, bör tänka på innan grundandet. Men först ska vi titta närmare på själva interimsstyrelsen. Det gör vi i nästa avsnitt.

Du kan läsa mer om hur man bildar en ideell förening på sidan "Så startar ni en ideell förening" på min hemsida www.voluntarius.com.

2019-04-23

Hemnet-affären: Har FMF brutit mot utdelningsförbudet?

Det råder konflikt inom Fastighetsmäklarförbundet (FMF) om orättvisor vid vinstutdelning till medlemmarna efter försäljningen av Hemnet. Men den verkligt stora frågan är, hade dagens FMF verkligen rätt till de aktier som såldes?

Styrelsen  och de större medlemsföretagen i Fastighetsmäklarförbundet anklagas i en oberoende rapport för att ha brutit mot lag och stadgar och att ha fört medlemmarna bakom ljuset i syfte att berika sig själva. Detta enligt TT ("Rapport: Mäklarjätte blåste anställda" i bland annat UNT 13/4 2019).

TT preciserar anklagelserna så här:
"Genom att i en hög fart ändra stadgarna vid ett flertal tillfällen - i flera fall genom att bryta mot både stadgar och lag - och utan att informera medlemmarna om dess syfte, kom de stora mäklarföretagen över rätten till kommande vinster på de mindre medlemmarnas bekostnad."
Fastighetsmäklarförbundet (FMF) är en branschorganisation bildad för 60 år sedan och med idag drygt 1 000 medlemmar. Detta enligt den ovanligt knapphändiga informationen om förbundets historia på förbundets hemsida. Men där står också:
"De senaste åren har förbundet genomgått stora förändringar. FMF påbörjade sin förändringsresa år 2012 och då lade vi grunden för det nya och moderna förbundet."
Vad det moderna består i framgår dock inte. Jag fann ingen ytterligare information om det på nätet, men upptäckte däremot att dagens FMF inte alls, som hemsidan påstår, är det FMF som bildades för 60 år sedan. Detta ursprungliga Fastighetsmäklarförbundet var en ideell förening och tycks ha upphört 2011. Det ersattes med en 2010-11-16 registrerad ekonomisk förening med namnet Fastighetsmäklarförbundet FMF Ekonomisk förening.

Det är märkligt att det på FMF:s hemsida inte tydligt framgår, ja överhuvudtaget inte nämns, att dagens FMF är en ekonomisk förening. Enligt Bolagsverket ska beteckningen ekonomisk förening (eller ek.för.) alltid ingå i en ekonomisk förenings namn. Detta därför att samarbetsparters, leverantörer och andra ska förstå att det handlar om ett vinstdrivande företag och inte om en ideell förening. Tillägget "ekonomisk förening", som ju faktiskt ingår i dess namn, används överhuvudtaget inte på FMF:s hemsida. Där kallar sig organisationen genomgående för antingen Fastighetsmäklarförbundet eller FMF. Detta är klart vilseledande.

Det framgår givetvis av en organisations stadgar vad den är för juridisk person. Normalt ska en förenings stadgar vara allmänt tillgängliga på dess hemsida så att till exempel samarbetsparters eller journalister kan läsa dem, men inte på FMF:s hemsida. Där möts man istället av budskapet:
"STADGAR FÖR FMF: Tyvärr, du har inte behörighet att visa denna sida."
Så långt har jag tre frågor: 1) Varför hemlighåller FMF att den är en ekonomisk förening? 2) Varför håller den stadgarna hemliga? Och 3) varför är FMF en ekonomisk förening överhuvudtaget?

Branschorganisationer är med få undantag ideella föreningar. Detta därför att ideell förening är den mest ändamålsenliga juridiska formen för deras syfte och verksamhet, nämligen att främja medlemmarnas ekonomiska intressen med ideella medel. I det allmänna medvetandet är en branschorganisation en ideell, inte en ekonomisk förening. Detsamma gäller beteckningen förbund.

Fastighetsmäklarförbundet FMF Ekonomisk förening, alltså dagens FMF, ska enligt registreringen bedriva följande verksamhet:
"Föreningens uppgift och ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att, direkt eller indirekt genom helägt dotterbolag, 1. organisera de välutbildade och yrkesverksamma fastighetsmäklarna samt fastighetsmäklarföretagen, 2. stimulera medlemmarna till vidareutbildning i fastighetsmäklaryrket, 3. verka för sunda affärsprinciper inom yrket samt för enighet och samförstånd mellan medlemmarna. 4. tillvarata branschens intressen 5. ge medlemmarna branschråd i ekonomiska frågor, juridiska frågor och mäklarfrågor och utarbeta stöd för medlemmarna i deras dagliga verksamhet.”
Det finns inget överhuvudtaget i detta ändamål som gör det nödvändigt eller ens önskvärt att bedriva verksamheten som ekonomisk förening. Tvärt om kan man säga, att med det ändamålet och med ambitionen att vara ett förbund är den juridiska formen ekonomisk förening snarare en belastning än en fördel.

Men det finns två unika saker en ekonomisk förening kan göra som en ideell inte kan: 1) Den kan dela ut vinst till medlemmarna, och 2) den kan behandla medlemmarna ojämlikt. Som vi ska se nedan har FMF dragit nytta av bägge dessa. Och de är naturligtvis skälen till att dagens FMF är en ekonomisk förening och inte en ideell.

Denna slutsats för oss tillbaka till den av rapport om missförhållanden i FMF som TT uppmärksammat oss på.

Allt började 1998. Då startades Hemnet, en webbplats för bostadsköpare. Ideella föreningen FMF var en av grundarna och ägarna.

Hemnet blev en stor framgång. År 2002 sattes rekord med två och en halv miljon besök på en månad. År 2014 var det två miljoner unika besökare på en vecka. Allt enligt Wikipedia. Och i takt med Hemnets stora framgångar växte naturligtvis värdet på FMF:s andel.

TT skriver:
"Styrelseprotokoll visar att styrelse redan 2013 hade förstått att Hemnet skulle komma att bli värt stora summor, information som aldrig kom medlemmarna till del. Tvärt om varnade styrelsen medlemmarna för troliga kommande utgifter ..." 
Vid årsskiftet 2016 – 2017 såldes större delen av Hemnet för omkring två miljarder kronor, varav FMF fick en halv miljard.

Denna halv miljard kronor delades sedan ut till medlemmarna, men inte lika. Om detta skrev SvD 6/4 2017:
”Det lite pikanta i Fastighetsmäklarförbundet är att vissa av de drygt 1 000 medlemmarna är mera värda än andra i utdelningen. Gamla medlemmar är 100 gånger mer värda än nya. Och dessutom finns en ofta kraftigt multiplikativ effekt för medlemmar som, när tillfället bjöds, tecknade sig som juridiska i stället för fysiska medlemmar för att inkludera sitt företag med alla anställda.
– Om du driver Johan Mäkleri AB och 2013 valde att bli juridisk medlem med två anställda, så har du 300 andelar sedan det tillfället, berättar Erik Olsson som på så vis är god för 12 600 andelar eftersom han hade 125 anställda.”
Den Erik Olsson som citeras är FMF:s ordförande. Han och hans företag ska enligt SvD ha fått nära 60 miljoner kronor av utdelningen och tycks vara den som tjänat mest på affären. De medlemmar som fick minst fick bara omkring 4 500 kr.

Enligt rapporten som TT citerar var stadgarna i den ekonomiska föreningen utformade så att
"ett fåtal stora mäklarföretag erhöll cirka 42 procent av de totala rösterna och insatserna (det vill säga rätt till cirka 42 procent av en eventuell vinstutdelning), på sina anställdas bekostnad".
Som framgår av TT:s artikel har medlemmar som känt sig lurade av styrelsen sedan utnyttjat sin i ekonomiska föreningar lagliga rätt att genom Bolagsverket få till en oberoende utredning. Med stöd av denna överväger de nu någon slags process mot styrelsen.

Att utifrån rapporter i massmedia skapa sig en klar bild av vad som hänt vid en konflikt inom föreningar är normalt omöjligt. Inte heller ger Fastighetsmäklarförbundet någon vettig information. Jag lämnar därför den fråga för att lyfta fram en mycket viktigare fråga: Hur kunde den ideella föreningens Hemnet-aktier hamna i den ekonomiska föreningens ägo?

Ideella och ekonomiska föreningar är noga åtskilda av en djup utdelningsvallgrav. På den ideella sidan vallgraven kan det föreningsägda aldrig delas ut till medlemmarna, på motsatta sidan är vinstdelning såväl lagligt som syfte. Över denna vallgrav får aldrig någonsin det icke-utdelningsbara flyttas så att det blir utdelningsbart.

Inte ens vid nedläggning kan en ideell förening dela ut egendom till medlemmarna. Om medlemmar får direkt ekonomisk vinst av sitt medlemskap kan den ideella föreningen förklaras vara en "oregistrerad ekonomisk förening", vilket är samma sak som att den aldrig funnits och att alla dess beslut, åtaganden, ägande och annat är ogiltiga.

En ideell förening kan därför aldrig omvandlas till en ekonomisk. Den ideella måste läggas ner och den ekonomiska skapas från intet. Den ideella föreningens kvarvarande egendom måste då användas för det stadgeenliga syftet, men helt utanför medlemmarnas kontroll. Den får under inga omständigheter delas ut till medlemmarna eller överföras till en vinstdrivande organisation som kontrolleras av dem.

Hur Hemnet-aktier från den nedlagda ideella föreningen FMF överhuvudtaget kunde finnas till försäljning hos den ekonomiska föreningen FMF med till stor del samma medlemmar är därför för mig en stor gåta.

Om detta skett på lagligt vis har FMF hittat ett kryphål i lagen som lagstiftarna snarast bör täcka till så att ingen ytterligare skada förorsakas svenskt föreningsliv.


2019-03-14

Otillåtet tvinga SSF-ordföranden avgå

Svenska Simförbundets styrelse tvingade enligt uppgift ordföranden Ulla Gustavsson att avgå. Detta är inte tillåtet. Det är odemokratiskt, bryter mot stadgarna och har skadat förbundet. Det är ett negativt exempel som skadat allt demokratiskt föreningsliv.

Får man tro styrelsen avgick Ulla Gustavsson efter eget beslut. Men själv säger hon att styrelsen tvingade henne att avgå. (Se Lars Liljegrens krönika Att mala ner en duktig idrottsledare i Idrottens Affärer.) Det senare är troligast. Se styrelsens pressmeddelande nedan.

God föreningssed är föreningslivets nedärvda, samlade erfarenhet om hur man konstruerar och driver ideella föreningar demokratiskt och framgångsrikt. Det är den norm som alla ideella föreningar ska följa.

Att medlemmarna i en förening inte bara kan tillsätta, utan också avsätta sina förtroendevalda tillhör kärnan i föreningsdemokratin och därmed i god föreningssed. Valets vem, när och hur (och därmed vem som kan avsätta) ska framgå av stadgarna.

En förtroendevald har rätt att lämna sitt uppdrag i förtid. Men det ska då alltid ske helt efter eget beslut.

En styrelse får inte avsätta någon av de egna ledamöterna. Inte heller får den tvinga eller pressa någon att avgå. Att göra det är ett odemokratiskt maktmissbruk och ett brott mot stadgarna. En styrelse som bryter mot stadgarna ska på kommande årsmöte normalt förvägras ansvarsfrihet och omval. En förening som inte vidtar åtgärder mot sin odemokratiska styrelse riskerar att själv ses som odemokratisk. Odemokratiska föreningar brukar normalt inte kunna erhålla statliga eller kommunala bidrag.

Styrelsen i en demokratisk förening kan alltså aldrig avsätta eller tvinga bort sin ordförande eller någon annan styrelseledamot. Det kan endast den församling göra som valt henne. 

I Svenska Simförbundet är det SSF-mötet som väljer förbundets ordförande och styrelse och därmed kan avsätta dem. Om styrelsens majoritet velat se sin ordförande avsatt skulle den alltså inte ha agerat på egen hand utan istället inkallat ett extra SSF-möte för detta. Huruvida mötet då skulle ha gått på styrelsens linje är naturligtvis långt ifrån säkert.

Styrelsens motiv för att tvinga bort sin ordförande framgår av dess pressmeddelande Ulla Gustavsson avgår som ordförande för Svenska Simförbundet. Jag tänkte ge läsarna en länk till det, men kan inte längre hitta det på Simförbundets hemsida. Här är dock hela meddelandet:
"Efter senaste dagarnas debatt kring flickor och slöjbärande inom idrotten, har Ulla Gustavsson idag valt att avgå som ordförande för Svenska Simförbundet.
 - Ulla Gustavsson har ett stort hjärta för Svensk Simidrott, och vi är tacksamma för det arbete som hon har lagt ner i rörelsen, såväl nationellt som internationellt. Men Svenska Simförbundets styrelse tar den senaste tidens debatt på stort allvar, och har kommit till slutsatsen att det inte längre finns förutsättningar för Ulla Gustavsson att framgångsrikt leda Svenska Simförbundet, säger Stefan Persson, vice ordförande i Svenska Simförbundets styrelse. Ulla Gustavsson har därför valt att avgå som styrelseordförande. Hennes personliga uppfattningar och uttalanden står i kontrast till Svenska Simförbundets strategi och grundsyn, att alla barn ska få plats i vår verksamhet på lika villkor. 
Stefan Persson, vice ordförande, går in som tillförordnad ordförande för Svenska Simförbundet fram till årsmötet våren 2020."
Med den här formuleringen medger styrelsen indirekt att den tvingat bort sin ordförande:
"Men Svenska Simförbundets styrelse tar den senaste tidens debatt på stort allvar, och har kommit till slutsatsen att det inte längre finns förutsättningar för Ulla Gustavsson att framgångsrikt leda Svenska Simförbundet."
Men som framgår ovan, det är inte styrelsens uppgift att avgöra om ordföranden har förutsättningar att fortsätta leda förbundet eller inte, det är SSF-mötets. Styrelsen har inte mandat att fatta ett sådant beslut och än mindre att i förbundets namn kommunicera det till omvärlden. Bägge dessa är stadgebrott.

Skälet till styrelsens slutsats är enligt pressmeddelandet:
"Hennes personliga uppfattningar och uttalanden står i kontrast till Svenska Simförbundets strategi och grundsyn, att alla barn ska få plats i vår verksamhet på lika villkor."
Denna anklagelse är ganska vag och svag. "Personliga uppfattningar och uttalanden" kan mycket väl vara skäl för en valförsamling att inte välja en kandidat. Man väljer ju personer man har förtroende för. Men det räcker knappast för att avsätta en redan förtroendevald. När en kongress avsätter en förbundsordförande, vilket är ganska sällsynt, handlar det normalt om betydligt allvarligare frågor.

Ordföranden anklagas alltså för att beträffande barnverksamheten hysa en annan åsikt än den som återfinns i Svenska Simförbundets "strategi och grundsyn". För att bedöma sakfrågan måste man då jämföra Ulla Gustavssons uttalanden i media med innehållet i de dokument som innehåller simförbundets "strategi och grundsyn". Första steget blir då att identifiera och läsa dessa dokument.

Enligt god föreningssed och normal föreningsjuridik ska ett förbunds grunddokument vara förankrade i stadgarna och eller stadgeenligt antagna av den högsta beslutande församlingen. Först då gäller de för alla medlemmar.

Kärnan i ett förbunds grundsyn ska finnas i ändamålsparagrafen. I Svenska Simförbundets stadgar är ändamålsparagrafen tyvärr mycket knapphändig och närmast teknokratisk.Att döma av den har förbundet ingen grundsyn. För den här diskussionen finns alltså inget att hämta där.

Tyvärr saknar stadgarna också i övrigt referenser till några grundläggande dokument som ska beslutas av SSF-mötet och som såväl styrelsen som förbundet i sin helhet har att följa. Stadgarnas § 124 anger vilka ärenden som ska behandlas på SSF-mötet. Inget nämns där om fastställandet av vare sig strategi, grundsyn eller annan policy. Även om det alltid finns utrymme att ta sådana beslut som motioner eller propositioner, försvagas givetvis styrelsens kritik ovan av att förbundet helt tycks sakna stadgeförankrade policydokument.

På Svenska Simförbundets hemsida fanns när jag sökte ingen rubrik "strategi och grundsyn". På "grundsyn" blev det noll träffar. Jag kunde inte heller hitta någon av SSF-mötet antagen nu gällande strategi för förbundet.

En huvudflik på hemsidan kallas "Strategi 2025".  Där kan man leta sig fram till ett pdf-dokument som kallas "Strategi 2025 - Svensk simidrott". Detta verkar inte vara ett antaget dokument, utan är snarare ett pågående påverkansprojekt. Under samma flik kan man också hitta "Verksamhetsinriktning 2018-2019".  I en inledningen anges att detta dokument bland annat bygger på en "Vision 2025" som styrelsen antog i juni 2017. Var på hemsidan man kan läsa den visionen har jag inte kunnat klura ut. Inget av detta förefaller dock vara av SSF-mötet beslutad policy och tillämpliga här.

Under fliken "Svenska Simförbundet" däremot hittade jag äntligen rubriken "Riktlinjer/Policys". Där har förbundet samlat "de olika strategier och policys som Svenska Simförbundet arbetar enligt." Märkligt nog är de bara tre stycken: Digital hantering, Jämställdhetsprogram och Sexuella övergrepp. Det är knappast dessa tre styrelsen syftar på i sitt pressmeddelande.

Det verkar alltså som att det inte finns någon av SSF-mötet fastställd "strategi och grundsyn" som ordföranden kan ha avvikit ifrån. Styrelsens anklagelser faller därför platt till marken. Men även om styrelsen haft rätt så hade den inta kunnat tving bort sin ordförande.

Negativa konsekvenser för oss alla
Det som skett i Svenska Simförbundet har inte bara skadat förbundet självt utan hela Föreningssverige. 

Efter det här (och en liknande händelse inom Socialdemokraterna) är det en mer eller mindre etablerad falsk sanning inom massmedia att en styrelse kan avsätta sin ordförande, vilket den alltså inte kan. 

Händelsen är också på väg att etableras ett falskt prejudikat som maktmissbrukare kan hänvisa till när de rensar ut motståndare ur styrelsen. Beteendet undergräver efterlevnaden av stadgarna och därmed föreningsdemokratin och vad värre är, vår gemensamma uppfattning om vad som är god föreningssed.

Med tanke på detta har Svenska Simförbundet och ytterst Riksidrottsförbundet en skyldighet mot sina medlemmar och mot övriga Föreningssverige att tydligt klargöra att styrelsen i Simförbundet inte hade rätt tvinga bort sin ordförande.

Att demokratin då och då försvagas i våra stora förbund är tyvärr inget ovanligt. Detta har stora spridningseffekter. Därför är det viktigt för förbundet självt och dess medlemmar, för Sverige som demokratisk land och för svenskt föreningslivs framtid att de demokratiska krafterna i sådana förbund, ja att vi alla, kämpar emot. Föreningsdemokratin är inte självklar, den måste försvaras!