Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) ska omorganiseras. Det skriver facktidningen ATL nr 4 2023. Ledningens förslag skickades nyligen ut. Synpunkter ska lämnas senast 31 mars. Beslut ska fattas på stämman i maj
Den största förändringen är att lokalavdelningarna läggs ner. Kommungrupper ska bli ny lägsta nivå. Den medlemsnära föreningsverksamheten och medlemmarnas demokratiska inflytande ska alltså flyttas bort från landsbygden, där medlemmarna bor, och in till kommuncentra, som kan ligga många mil bort.
LRF:s vice ordförande Åsa Odell säger till ATL att syftet är att "framtidssäkra folkrörelsen". Idag tycker många lokalt aktiva att det är jobbigt att sitta i en föreningsstyrelse, hålla årsmöten och sköta avdelningens administration. Men det ska vara "enkelt, roligt och givande att vara förtroendevald i LRF".
Även om lokalavdelningarna försvinner kan medlemmar ha "aktiviteter på lokal nivå" som studiecirklar och matmarknader, menar hon. I förändringen finns också en visionen om tvärorganisatoriska intressegrupper som medlemmar kan engagera sig i.
Odell ser ingen risk för medlemstapp, men det gör däremot Lars Svensson, ordförande i LRF:s lokalavdelning i Sibbarp. "Blir det här verklighet kommer det att leda till ett påtagligt medlemstapp", säger han. "Varför rasera det nätverk vi har idag i byarna?"
Också Svensson har märkt ett minskat intresset för styrelsearbete. Men för honom är lösningen inte att lägga ner avdelningarna, utan istället att stödja dem med utbildning och goda exempel.
Två perspektiv, två olika synpunkter. Vilken av dem är rätt? Ska de lokala avdelningarna läggas ner eller ska de stimuleras? Vilken väg framtidssäkrar folkrörelsen?
Vid en hastig titt i riksstadgarna är det tre saker som sticker ut och som kraftigt bör motverka LRF:s ambition att vara en folkrörelse:
- LRF har två väsensskilda slags medlemmar: människor och organisationer.
- Riksnivån består av två organisationer, en ekonomisk förening (med bolag) och en ideell.
- De två organisationerna har var sin uppsättning ändamål. Den ekonomiskas är tämligen konkret, men föreningsdelens besvärande vag.
"Riksförbundet ska medverka till utvecklingen av företagare och företag inom det gröna näringslivet i Sverige; företag där jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö är grundläggande resurser; så att den enskilda medlemmen kan förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och livskvalitet. Verksamheten ska bedrivas med ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv."
Går det att ur denna textmassa vaska fram ett tydligt uppdrag, något som lokalavdelningarna kan inspireras och vägledas av? Låt oss se. Om jag plockar bort alla ord som inte säger vad som ska göras återstår detta:
"... medverka till ... att den enskilda medlemmen kan förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och livskvalitet. ..."
En god ambition förvisso, men vad exakt ska, vad kan, lokalavdelningarna göra för att bidra till detta? Ett ändamål är meningslöst om det inte åtminstone på sikt kan förverkligas med befintliga resurser.
Folkrörelser blir framgångsrika när deras ändamål och verksamhet drar till sig och mobiliserar medlemmar och får upptagna människor att prioritera styrelsearbete. Är det här det?
Lokalavdelningarnas idag vanligaste verksamhet är sociala aktiviteter, studiebesök och fältvandringar. Efterfrågan på sociala aktiviteter minskar, intresset för lokal påverkan ökar. Nära 400 avdelningar är inaktiva.
Utifrån ett folkrörelseperspektiv är LRF:s nuvarande nätverk med nära 1000 verkligt lokala avdelningar spridda över hela landet närmast idealisk. Särskilt om organisationen framöver vill bedriva lokal opinionsbildning.
Det var genom att bygga upp sådana här nätverk som de klassiska folkrörelserna en gång i tiden växte sig starka och fick inflytande.
Det är ganska enkelt. Vill man ha många medlemmar måste man ha många aktiva, och det i sin tur kräver många avdelningar och därmed många årsmöten och styrelser.
För folkrörelser lokalt finns inga stordriftsfördelar, bara smådriftsfördelar. Föreningsverksamhet frodas bäst i relativt små, hemnära och demokratiskt uppbyggda avdelningar. Förutom att det ska vara engagerande och kännas viktigt att delta, ska det vara lätt kan ta sig till och från mötena. Föreningsaktiviteten ska helst inte ligga mer än 30 minuter bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar