Den ideella logiken - föreningarnas egen logik

För att lyckas med sin förening måste man följa den ideella logiken. Men vad är den ideella logiken? Och hur skiljer sig den från de logiker som styr företag respektive myndighet? Det ska vi titta närmare på här.

Att ideella organisationer är annorlunda än både företag och myndighet uppfattas idag som mindre självklart än förr. Nu tar även ideella föreningar och förbund aningslöst till sig metoder och synsätt från företagens värld. Men att det skulle göra dem mera framgångsrika är en illusion. I själva verket är det precis tvärt om.

Ideella organisationer är annorlunda

I ledarskapsböcker för amerikanska ideella organisationer, så kallade non-profits, har skillnaden mellan sådana och företag framhållits ett otal gånger. Här ett typiskt citat från Peter Drucker:

”Både affärsmannen och ämbetsmannen tenderar att underskatta svårigheterna med att leda ideella organisationer. Affärsmannen tror att det enbart handlar om att vara effektiv, ämbetsmannen tror att det enbart är en fråga om att ha de rätta rutinerna och kontrollerna. Bägge har fel – ideella organisationer är mer komplexa än såväl företag som myndigheter.” 

En non-profit motsvarar närmast våra stiftelser och skiljer sig alltså avsevärt från föreningar och förbund och de stora dessa vi kallar folkrörelser. För dessa finns tyvärr ytterst få ledarskapsböcker. En av de viktigaste är Bertil Lindbergs Ledning av ideella föreningar och folkrörelseorganisationer. Hans utgångspunkt där är: 

"Ideella organisationer är annorlunda och därmed mer svårstyrda än kommersiella företag och offentliga organisationer."

Själv har jag skrivit om skillnaderna mellan ideella organisationer och företag respektive myndigheter i boken Professionell ideell, Om att verka med ideell logik och här på bloggen Ideella Sektorn, till exempel i Vad vd inte vet, men borde veta, om ideella organisationer. 

Tre olika slags funktionslogik

Om vi delar in organisationer efter hur de fungerar, deras funktionslogik, finns tre distinkta typer: företag, myndigheter och ideella.

I Professionell ideell förklarade jag begreppet funktionslogik så här:

"Med funktionslogik menar jag den grundläggande egenskap och funktion som ensamt eller huvudsakligen avgör hur något är och fungerar. Begreppet kan enkelt illustreras med hjälp av tre slags båtar: roddbåtar, segelbåtar och motorbåtar. De drivs fram var och en på sitt sätt och varje framdrivningssätt ställer sina speciella krav på hur båten ska vara konstruerad, sätter gränser för vad den klarar av och avgör hur den ska manövreras. Vi kan kalla dessa krav för rodd-, vind- och motorlogik.

Funktionslogiken är en naturlag. Framgång nås genom att man anpassar sig till och drar nytta av den. Att bryta mot den skapar problem. Båtens logik är inget en båtbyggare eller skeppare kan strunta i: Man ror inte en segelbåt, seglar inte en motorbåt och får aldrig roddbåten att gå för egen maskin."

På samma sätt som med båtarna är det med de tre typerna av organisationer. De bygger var och en på sin egen logik och måste för att lyckas organiseras, styras och ledas på var sitt sätt. Skillnaderna rör sådant som:

• hur de ska struktureras, 
• hur de ska finansieras,
• hur arbetet ska utföras, 
• hur de ska styras och ledas, 
• hur beslut ska fattas, 
• hur mål ska sättas och mätas, 
• vilken roll den interna och externa kommunikationen ska ha, 
• vad som menas med effektivitet, och till och med 
• vilken vägledning ledningen kan få av bokföringen. 

Funktionslogiken följer av syftet

Hos båtar är funktionslogiken en följd av framdrivningssättet, hos organisationer av syftet. 

Syftet med organisationstypen företag - det som juridiskt gör en organisation till just företag - är att skapa vinst åt ägare.  På motsvarande sätt finns en myndighet till för att uppfylla lag. Ideella organisationen slutligen ska inte, får inte, ge ägare vinst och ska inte uppfylla lag. De ska förverkliga en idé. 

Företags funktionslogik

Nedanstående tre bilder illustrerar de mest grundläggande dragen i respektive organisationstyps funktionslogik.

Bland företagen är den mest dominanta varianten aktiebolaget. Ett sådant kan starta när aktieägare tillskjuter kapital. Väl igång säljer företaget sin produkt eller tjänst till kunder. Försäljningen finansierar företagets drift och skapar ett överskott som till viss del delas ut till aktieägarna. 

Det unika med företag är att de har kunder. Dessa är jämställda med, inte underordnade företaget. Relationen är ett ekonomiskt utbyte mellan jämlikar. En kund gör sitt köp frivilligt och kan välja bland konkurrerande erbjudanden. 

"Ett företag bygger på vinstlogik, lever på sina kunder och tenderar att expandera åt det håll där marknaden finns. Det är en dynamisk process. Fler vinstkronor ger tillväxt, färre ger kris. Beroendet av kunderna gör företaget självkorrigerande; antingen anpassar det sig till kundernas krav eller också går det under." (Professionell Ideell)

Myndighets funktionslogik

En myndighet finns ytterst till för att genomföra politiska beslut. Som bilden visar fastställer uppdragsgivaren (stat, kommun eller region) en arbetsuppgift, tilldelar resurser, fastställer regler för verksamheten och utövar kontroll. 

En myndighets maktutövning vilar på lag. Den är överordnad. Den har monopol. Mot dess beslut och åtgärder kan ingen värja sig. De drabbade har ingen likhet med kunder. Möjligen kan de kallas klienter. 

Det enda effektiva och rättssäkra sättet att driva en myndighet på är genom byråkrati. Ordet byråkrati har en negativ klang och sägs vara ineffektivt, men för myndighetens speciella uppdrag och logik är detta den absolut rätta driftsformen. 

En byråkrati är en hierarki med makten är koncentrerad till toppen. Den styrs med regler, rutiner och kontroller.

"Byråkratin är helt beroende – inte av kunder på en marknad, som företaget, eller av medlemmar, som ideella föreningar – utan av sin uppdragsgivare. Om man vill kan man säga att byråkratin har en enda kund och det är uppdragsgivaren. Så länge denne är nöjd finns myndigheten kvar; så länge denne kan motiveras till större anslag kan myndigheten expandera." (Professionell Ideell)

Ideell organisations funktionslogik

Ideella organisationer finns av två typer: de med medlemmar (ideella föreningar och förbund) och de utan (stiftelser). 

Sverige är ett föreningsland. Hos oss dominerar den förstnämnda typen. Föreningarna präglar Sveriges ideella kultur och tradition. Därför tar jag här enbart upp deras variant av den ideella logiken.

Föreningar är inget annat än en juridisk och demokratisk form för att samla människor till och kring fortlöpande, idébaserat, obetalt arbete. För att bli optimalt måste samarbetet ske lokalt. Endast där kan det bli tillräckligt engagerande och starkt. Endast där finns de nödvändiga resurserna. 

Bilden visar en ideell förening (eller ett förbund eller folkrörelse) i interaktion med sin primära omvärld, det vill säga lokalsamhället. Därifrån hämtas medlemmar och andra resurser och dit går resultatet av föreningens arbete.

Ideala ideella föreningar (och därmed i förlängningen förbund) lever alltså i symbios med lokalsamhället. De är sprungna ur detta, hämtar medlemmar, ledare och andra nödvändiga resurser därifrån och verkar och gör nytta där. Det är en process med dubbla vinster. Genom sin existens, verksamhet, demokratiska arbetssätt och sin ledarskolning bygger de på och stärker den samhörighet, tillit och förmåga som finns i lokalsamhället. Detta, utöver sin själva verksamhet, är föreningslivets största bidrag till demokratin i Sverige.

Med lokalsamhälle avses ett begränsat geografiskt område, stort nog att kunna mobilisera tillräckligt med gemensamma resurser, men inte större än att det bland människorna där finns en grundläggande samhörighet. Idealstorlek är gamla tiders socknar. Dagens kommuner däremot är för stora.

För ett förbund (eller folkrörelse) innebär detta att då dess styrka och framgång avgörs lokalt måste förbundsledningen alltid ha det lokala arbetet i fokus. Också distrikten är i första hand till för att göra det lokala arbetet framgångsrikt. Och till det kommer att lokalföreningarna (liksom distrikten) är självstyrande; inom ramen för ändamål, stadgar och stämmans (kongressens) beslut  bestämmer de själva över sitt eget arbete. De kan ledas, men inte beordras. 

Att de lokalt aktiva medlemmarna är såväl förbundets viktigaste resurs som, genom sina valda representanter på stämman, dess ägare ger stora skillnader mellan hur man leder ett förbund respektive ett aktiebolag.

Precis som ett aktiebolag har ett förbund följande centrala organ: stämma (kongress), ordförande, styrelse och chef (vd i företag, generalsekreterare i förbund). Likheten är förvirrande, ty trots att organen benämns lika har de långt ifrån samma roller och uppgifter. Se bilden ovan. Utan att gå in på övriga aspekter kan vi konstatera att ett aktiebolags vd har beslutsrätt över hela sin organisation, medan förbundets generalsekreterare saknar dessa befogenheter. 

Logikskillnaderna gör att medan den viktigaste beståndsdelen i arbetet att leda ett företag är management, är det administration i myndigheten och ledarskap i den ideella föreningen.

För mer om detta, se mitt blogginlägg En föreningstyrelse har begränsad makt.

Tre olika slags ekonomier

Organisationernas skilda logiker leder vidare till tre olika slags ekonomier. Varje typ har sin egen. Företagen vistas i vinstekonomin, myndigheterna i anslagsekonomin och de ideella i gåvoekonomin.

Vinstekonomin karakteriseras av kommersiella relationer. Sådana råder inte bara mellan företaget och dess kunder respektive leverantörer, utan också internt mellan ägarna och vd och personal och externt mellan företaget och dess långivare. De leder till två unika särdrag: 1) Företag kan betala sina chefer och anställda betydligt mer än vad de andra typerna av organisationer kan. Och 2) företag kan vid behov mobilisera externt investeringskapital vilket gör att de kan expandera och agera snabbare än övriga två.

Anslagsekonomins grundprincip är kostnadstäckning. Myndigheten får varje år det anslag som behövs för att bedriva verksamheten. Endast om uppdragsgivaren så önskar kan myndigheten få extra anslag för expansion.

Gåvoekonomin slutligen baseras på ideella relationer. Såväl relationerna inom föreningen som mellan den och dess omvärld är ideella, alltså således också dess resursanskaffning.

Det typiska för ideella föreningar är att söka resurser varhelst de kan finna dem. De hämtas helt naturligt inte bara från medlemmar, frivilliga och sympatisörer och alla bekanta, utan vid behov också från en bredare allmänhet, från stat och från företag.  

"Framgångsrika ideella organisationer är specialister på att förvandla en mångfald resurser till en uthållig, idéburen verksamhet." (Professionell Ideell)

Således, en ideell förening är sprungen ur, interagerar med och lever på sin miljö. Föreningslivet är på samma gång det civila samhällets rot och dess frukt. 

Copyright text och bild: Christer Leopold 

Mer om varför vi bör undvika ideella hybrider

I sin eftervalsanalys (UNT 3 oktober) påpekar professorn i statskunskap Sverker Gustavsson att det nu är dags för politikerna att besvara ”de enkla men svårbesvarade frågor som väljarna faktiskt ställer sig”. En av dessa vardagsnära politiska frågor är ”varför finns det inte längre några postkontor …?”. Den frågan råkar vara en utmärkt startpunkt för vår andra artikel om ideella hybrider.

Funktionslogiken styr

Det finns tre huvudtyper av organisationer: myndigheter, företag och ideella. Var och en av dem präglas av sin egen, unika funktionslogik. Det är den som gör dem till vad de är och som styr hur de ska fungera.

Funktionslogiken följer av organisationens grundläggande syfte. I stort ser det ut så här: Myndigheter finns till för att upprätthålla lag, företag för att skapa vinst åt ägarna, och ideella organisationer för att förverkliga ett allmännyttigt eller idébaserat ändamål. För mer om detta, se min bok Professionell ideell – Om att verka med ideell logik.

De olika funktionslogikerna är inget nytt och inget konstruerat. De är istället ett väl utprovat arv från historien. Det är en praktisk kunskap som först i modern tid har kodifierats i lag och beskrivits i böcker.

Idag finns lagar, både direkta och indirekta, som reglerar vad som gäller för olika typer av organisationer. För aktiebolag utgör aktiebolagslagen direkt lag och de om bokföring och skatter är exempel på indirekta. Tillsammans skapar direkt och indirekt lag ett heltäckande regelsystem för varje typ av organisation. Det enda undantaget är ideella föreningar. De saknar direkt lag och styrs istället fortfarande av den nedärvda traditionen, alltså av god föreningssed. Men i övrigt är givetvis även de bundna av indirekta lagar.

Byte av funktionslogik

I vissa fall kan en organisation byta funktionslogik genom att omvandlas. Vad händer då med dess sätt att verka? Det är ytterst detta Gustavssons fråga handlar om. För tjugo år sedan omvandlade nämligen regeringen Posten från verk till företag. Dess fokus ändrades från att vara allmännyttig till att tjäna pengar. Resultatet ser vi idag.

När Posten var allmännyttig (alltså en statligt ägd ideell organisation) var uppgiften att täcka landet med god postservice. Då styrde de allmännyttiga behoven, inte den egna lönsamheten. Följaktligen fick det lönsamma subventionera det olönsamma. Därför fanns postkontor och brevlådor överallt.

När Posten blev ett företag på en marknad blev vinsten styrande. Allmännyttig men olönsam service sparades in. Därför försvann postkontoren och därför blev det långt mellan brevlådorna.

Att Posten urartat beror alltså inte på ledningens inkompetens. Det är istället den oundvikliga följden av ny funktionslogik. Något liknande händer med varje organisation som görs om från allmännyttig till vinstdrivande. De negativa samhällseffekterna av ett sådant skifte är dock extra påtagliga när det gäller viktiga infrastrukturer som post, tele, tåg och el.

Innan jag lämnar ”byte av funktionslogik” så vill jag påpeka att detta alternativ inte står öppet för en ideell förening. Den kan inte bli vinstdrivande. Den kan visserligen göra affärer, men den kan inte dela ut vinst till ägare. Om den gör det är den juridiskt sett en oregistrerad ekonomisk förening och någon sådan organisationsform finns inte. Också stiftelsen är låst i sin form och kan inte omvandlas.

Hybrider = blandformer

Att som i exemplet ovan gå från en organisationsform och funktionslogik till en annan skapar ingen hybrid. Hybrider är nämligen blandformer. De uppstår genom avsiktlig eller oavsiktlig blandning av juridiska former eller av funktionslogiker. Det förra är ibland möjligt, det senare är det i praktiken inte. De fungerar nämligen illa.

Eftersom hybrider är blandningar av redan existerande organisationsformer och dessa ser olika ut i olika länder, så är hybrider automatiskt landspecifika. En hybrid kan alltså inte hämtas in utprovad och klar från utlandet. Den måste uppfinnas eller i vart fall anpassas på plats.

Att ett företag med sin affärsverksamhet eller utöver sin affärsverksamhet gör viss samhällsnytta skapar inte i sig någon hybridform. Det ryms nämligen inom ramen för företagandets logik. Att företag ekonomiskt och praktiskt stödde närsamhället var förr mycket vanligt i Sverige. Att det upphörde hade rent politiska orsaker: Det sågs som välgörenhet och skulle som sådan inte finnas i det ”starka samhället”.

Det behövs alltså ingen hybridisering för att skapa goda företag. De existerande juridiska formerna duger gott och väl. Det som behöver ändras är istället samhällets inställning och möjligen skattelagstiftningen.

Dubbla mål = dubbel funktionslogik

När Posten blev företag sas inget om att viktiga delar av dess service därmed skulle försvinna. Istället gavs sken av att allt skulle förbli som förr fast effektivare. Förmodligen skrevs också allmännyttiga mål in i diverse styrdokument. Om så skedde, var Posten ett exempel på inrättandet av en organisation med dubbla mål, alltså en hybrid.

En vinstdrivande organisation som samtidigt ska vara allmännyttig ska med en och samma verksamhet nå två motstridiga mål. Dess verksamhet ska bedrivas utifrån två varandra uteslutande funktionslogiker, alltså två motstridiga sätt att arbeta, tänka och vara. Något sådant är naturligtvis inte möjligt. En av de två måste ta över.

Organisationshybrider inget nytt i Sverige

Ordet må vara nytt, men annars är hybridisering inget nytt i Sverige. Den vanligaste formen har varit logikbrott. Ledningen i en viss typ av organisation har lånat in metoder från en annan typ. Ett exempel på det är att ideella organisationer lånat in logikbrytande metoder från myndigheter, företag eller andra typer av ideella organisationer. Det nya med hybridideologin är att detta nu inte sker av oförstånd, utan att det görs medvetet och samtidigt hyllas som ett framsteg.

Hybrider har också skapats (omedvetet?) genom logikbrytande lagändringar. Det var vad som hände med kommunernas allmännyttiga bostadsföretag. Genom att sälja ut stora delar av bostadsbeståndet och genom att införa och höja vinstutdelningen så har det allmännyttiga i verksamheten avlövats.

För några år sedan skapades medvetet en organisatorisk blandform, en tilltänkt hybrid. Riksdagen ändrade nämligen aktiebolagslagen för att möjliggöra ”Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning”, alltså ett slags ”ideellt” aktiebolag. Det har inte blivit någon succé.

Huruvida denna nya form egentligen var nödvändig kan diskuteras. Professor Carl Hemström påpekade ju på sin tid att det är fullt möjligt med existerande lagstiftning, att driva aktiebolag utan att dela ut vinst. Se Carl Hemström (2005), Bolag – Föreningar – Stiftelser. Till det kan jag tillägga att även föreningar och stiftelser kan vara affärsdrivande.

Den nya företagstypen avsåg att kombinera företagets ”framgångsrika form” med ideella organisationens vinstutdelningsförbud. Därmed är det en hybrid bara i juridisk mening, inte utifrån funktionslogik. Ser man till funktionslogiken så är det ett ideellt företag. Och som sådant har det samma hinder i affärssammanhang som alla andra ideella organisationer – det lockar inte investerare. Att med vinstutdelning locka investerare är företagsformens absolut viktigaste fördel. Aktiebolagsformen kom till för att maximera denna fördel. Därför framstår aktiebolag utan vinstutdelning som en logisk kullerbytta.

Hybriderna suddar ut viktiga gränser

För att en hybrid ska kunna existera så behöver den lagstöd. Med målet att skapa sådant har lobbyister i USA lyckats få fler än hälften av delstaterna att anta lag om ”social enterprise”, på svenska, samhälleliga företag (men även kallade ”sociala företag”, vilket ju uppenbarligen är en felöversättning). I USA förekommer också benämningarna ”benefit corporations” eller ”B-corporations”. Kan vi möjligen översätta detta till ”nyttoföretag”?

Den metod lobbyisterna använt är att ta fram en modell till ny lag – "The Model Benefit Corporation Act” – och att sälja in den till staterna. Enligt lagen är ett nyttoföretag en organisation som ger ägare vinst och samtidigt skapar samhällsvinst.

Lagen kräver att nyttoföretaget ska vara ”allmänt allmännyttigt” med möjlighet att också vara ”specifikt allmännyttigt”. Detta innebär att nyttoföretaget när det försöker nå sitt allmännyttiga mål inte får bedriva verksamhet som skadar någon annan aspekt av allmännytta. Detta är ett helt nytt krav som tidigare inte ställts på ideella organisationer. Det ligger en potentiell fara i det eftersom om detta krav blir allmänt så kan det användas för att stoppa och tysta samhällskritik.

Att den nya lagstiftningen kan leda till negativa effekter har redan visats. I juni avgjorde USA:s högsta domstol nämligen målet ”Burwell v. Hobby Lobby Stores, Inc.”. Med 5 röster mot 4 beslutade domstolen att fåmansbolag (de som har fem eller färre ägare) har samma rätt att utöva religion som en ideell organisation. Alltså behöver de inte följa lagen om att tillhandahålla preventivmedel till sina kvinnliga anställda, vilket alla andra företag i USA måste göra.

Tidigare har lagen i USA noga skiljt mellan ideella och vinstdrivande organisationer. Men enligt högsta domstolen finns nu inte längre någon uppenbart skäl till varför ett fåmansbolag inte samtidigt skulle kunna verka för både ekonomiska och religiösa mål.

Anledningen till det är att delstater ”i ökad utsträckning har antagit lagar som formellt erkänner hybridformer av organisationer. Över hälften av staterna, erkänner nu till exempel ’nyttoföretag’, en organisation med dubbla mål som strävar efter både samhällsnytta och vinst till ägarna.”

Lagar om hybridorganisationer suddar alltså enligt amerikanska högsta domstolen ut gränserna mellan företag och ideella organisationer. Detta kommer uppenbarligen att skada den amerikanska ideella sektorn på sikt.

Intressant nog tillbakavisar USA:s högsta domstol samtidigt tanken att ett företags enda ansvar är att maximera aktieägarnas förmögenhet. Enligt domstolen så kräver inte lagen att ”vinstdrivande företag ska sträva efter vinst på bekostnad av allt annat”.

Innebörden i detta är naturligtvis att vilket företag som helst förutom att skapa vinst för ägarna också kan göra nytta för samhället. Domstolen rycker därmed undan mattan för hybriderna. Om företag också kan göra gott, då behövs de ju inte. Det gör särskild lag om nyttoföretag överflödig. 

För lobbynära kommentarer till högsta domstolens beslut, se Robert T. Esposito & Shawn Pelsinger (2014): ”TheSupreme Court’s First Brush with Social Enterprise” i Stanford SOCIAL INNOVATION Review.