Kommersiell vs ideell kompetens

"Arbetarrörelsen ska inte driva företag. Samma gäller ideella organisationer, typ idrottsrörelsen. Man saknar den affärsmässiga kompetensen."

Detta säger konkursförvaltaren Rolf Åsbjörnsson, Advokatbyrån Settervalls, enligt dagens (27/1) Svenska Dagbladet. Bakgrunden är en tremiljardkonkurs i ett tidigare Folksam-företag.

Förra lördagen (21/1) kunde man i samma tidning läsa en intervju med generalsekreteraren i SOS-Barnbyar, Elisabet Andersson. Hon hävdade, åter enligt tidningen, att "professionalismen i branschen ("välgörenhetsorganisationer") ökat de senaste åren, då folk från näringslivet har värvats till olika organisationer". Själv har hon en bakgrund i SEB.

Det är en vanlig föreställning, att om en ideell organisation rekryterar från näringslivet så höjs dess kompetens, men om ett företag rekryterar från en ideell organisation så sänks den. Grunden för detta är tron att kompetensen generellt sätt är högre i näringslivet än inom ideella sektorn.

Finns det några vetenskapliga bevis för detta? Inte vad jag vet. Små enkla experiment som gjorts i England tyder på att det möjligen kan vara tvärt om. Där lät man kompetenta ledare från företag tillfälligt byta plats med sina motsvarigheter i ideella organisationer. Det visade sig då att de ideella, inte de kommersiella, ledarna klarade sig bäst.

Peter Drucker, som var expert på hur leda företag och som beskrivits som ”managementens fader” menade att det är betydligt mer krävande att leda en ideell organisation än ett företag. I Managing the Non-profit Organization skrev han (i min översättning):

”Både affärsmannen och ämbetsmannen tenderar att underskatta svårigheterna med att leda ideella organisationer. Affärsmannen tror att det enbart handlar om att vara effektiv, ämbetsmannen tror att det enbart är en fråga om att ha de rätta rutinerna och kontrollerna. Bägge har fel – ideella organisationer är mer komplexa än såväl företag som myndigheter.”

För att lyckas i näringslivet behövs affärsmässig kompetens och för att lyckas i den ideella sektorn krävs ideell kompetens. Den som byter sektor måste alltså lära nytt. En del klarar det, andra inte. Den som tror att näringslivets modeller också utan vidare fungerar i ideella organisationer, den kommer att misslyckas och vice versa.

Onödigt och okunnigt att säga NGO på Svenska

NGO är en förkortning för engelskans Non-Governmental Organisation. Det betyder alltså ordagrant "ickestatlig organisation", alltså privat organisation. Men även företag kan vara privata, så det är ingen bra översättning.

Beteckningen NGO kommer från FN och biståndsvärlden. Där är det viktigt att särskilja statliga från andra aktörer.

I USA benämner man gärna samma typ av organisation för Non-Profit Organization (NPO). Det betyder ordagrant "ickevinstdrivande organisation". en beteckning som skapats av skattemyndigheten för att skilja dem från företagen. Men eftersom myndigheter också drivs utan vinstmotiv är inte heller det en bra översättning.

I Sverige har vi redan ett begrepp som täcker in den här typen av organisationer (ideella föreningar och stiftelser): Ideella organisationer!

Att i svenska tidningar tala om NGO är alltså inte bara onödigt. Det är också okunnigt.

Ideella Sektorn och det civila samhället

Ett samhälle består av fyra sektorer: Staten, Näringslivet, Ideella Sektorn och Familjen. Ideella sektorn består av alla de olika slag av ideella organistioner som finns i ett land. Vanligast bland dem är föreningar och stiftelser.

Det organistionerna i den Ideella sektorn alla har gemensamt är att de varken har till uppgift att uppfylla lag, som en statlig organisation, eller strävar efter vinst, som ett företag.

På gräsrotsnivå är Ideella Sektorn och civila samhället precis samma sak.