Starta ideell förening 4: Interimsstyrelsens uppgifter

I fjärde avsnittet i vår serie om hur man startar en ideell förening ska vi titta närmare på interimsstyrelsens uppgifter. Vad är det den ska förbereda för att ge den nya föreningen en så god start som möjligt?

Ibland utpekas en ensam person som en viss förenings grundare. Det är naturligtvis galet. Föreningar är till sin natur kollektiva åtaganden och så är givetvis också deras grundande. En ensam person med en lysande idé kan starta ett företag, men aldrig en förening - för att starta en förening krävs en grupp!

Ur juridisk synvinkel krävs minst tre deltagare på konstituerande mötet för att en ideell förening överhuvudtaget ska bli till, men för att föreningen ska få en god start bör det vara fler. Och alla närvarande är tillsammans föreningens grundare.

Bland de närvarande på konstituerande mötet finns naturligtvis några som varit mer involverade i föreningsbildandet än övriga, ty en förening, hur bra idé den än bygger på, uppstår inte av sig självt, den organiseras fram. För att göra en fungerande förening av en idé krävs engagemang och driv, strategiskt tänkande och administration, mobilisering och argumentering. Inom näringslivet kallar man det som krävs entreprenörskap, men i föreningslivet kallas det ledarskap rätt och slätt. Och de som ska stå för detta är i första hand interimsstyrelsen, och sedan, när föreningen är bildad, styrelsen.

"En förening, hur bra idé den än bygger på, uppstår inte av sig självt, den organiseras fram." 

I avsnitt tre av "Starta ideell förening" gick vi igenom konstituerande mötet och interimsstyrelsens roll då. Här ska vi ägna åt oss vad interimsstyrelsen har att förbereda innan dess. Av dagordningen som presenterades då framgick att den måste förbereda förslag till följande beslut:

Rörande föreningens form (§§ 5, 6 och 7 i dagordningen):

• Föreningens namn
• Föreningens ändamål (vanligtvis § 2 i stadgarna)
• Föreningens verksamhet
• Föreningens stadgar

Rörande föreningens drift (§§ 9 och 10 i dagordningen):

• Verksamhetsplan och budget
• Medlemsavgift

Rörande personvalen (§§ 2, 3, 11, 12, 13 och 14 i dagordningen):

• Mötets ordförande och sekreterare
• Två justerare tillika rösträknare
• Föreningens ordförande
• Styrelsens övriga ledamöter och suppleanter
• Revisorer och suppleanter
• Valberedning

Av dessa är beslutsförslagen i det första blocket, föreningens form, de absolut viktigaste. Att få dem rätt är interimsstyrelsens viktigaste uppgift. Det är nämligen med dessa beslut som konstituerande mötet stöper och sedan låser föreningen och dess verksamhet i en viss form.

Många tycks tro att det bara finns en given form för ideella föreningar. Andra tror att även om det finns flera former, spelar det ingen större roll viken man väljer. Bägge har fel. Att ideella föreningar uppträder i en rad olika former beror på att en förening för att bli framgångsrik måste anta ett ändamål och en form som passar dess egna unika omständigheter. Att få rätt anpassning är i många fall helt avgörande för framgång.

"Att ideella föreningar uppträder i en rad olika former beror på att en förening för att bli framgångsrik måste anta ett ändamål och en form som passar dess egna unika omständigheter."

Föreningsmodellen är flexibel innan grundandet. Då är den maximalt anpassningsbar. Men vid grundandet låses den till en variant som sedan blir allt svårare att ändra. Det är naturligtvis inte omöjligt att anpassa den modell föreningen har till ändrade förhållanden eller insikter, men de inbyggda subjektiva och objektiva motkrafterna är många och starka. Det är alltså ytterst önskvärt att ge en förening rätt form från början.

När man ska gjuta en ljusstake gör man först en ändamålsenlig och vacker design. Utifrån den tillverkas en gjutform. Den fylls med flytande metall. När massan stelnat knackas ljusstaken fram fix och färdig. Ungefär så skapas också en förening:

1. Först ska interimsstyrelsen designa den, alltså komma fram till hur den måste vara konstruerad, fungera och arbeta för att med tilltänkta medlemmar och resurser kunna förverkliga sitt ändamål. 
2. Sedan ska interimsstyrelsen omvandla designen till en gjutform, det vill säga till beslutsförslag rörande föreningens namn, ändamål, verksamhet och stadgar. 
3. Själva gjutningen sköts av konstituerande mötet: Först diskuteras den föreslagna designen under § 5, sedan  grundas föreningen genom besluten under §§ 6 och 7. 

Naturligtvis kan konstituerande mötet modifiera "gjutformen" något innan beslut, men behövs större förändringar av designen är det bättre att mötet skjuter upp grundandet tills dess att interimsstyrelsen kan presentera ett nytt genomtänkt förslag.

Att ideella föreningar vid grundandet kan anpassas var och en till sina egna unika omständigheter är en av föreningsmodellens absoluta styrkor, men också en ren nödvändighet. Annars skulle de flesta föreningar ha svårt att lyckas och troligen få kämpa för att ens överleva. Föreningar är ju frivilliga samarbeten för att nå de mest väsensskilda mål. En del är små, andra stora; en del lokala, andra rikstäckande och en del till och med internationella. De verksamheter som bedrivs varierar också stort på alla möjliga sätt, liksom de resurser de kräver och kan mobilisera. Förtroendevalda, aktiva och övriga medlemmar är engagerade på sin fritid och kommer från och lever under de mest skilda förhållanden.

"Att ideella föreningar vid grundandet kan anpassas var och en till sina egna unika omständigheter är en av föreningsmodellens absoluta styrkor, men också en ren nödvändighet."

När Riksdagen på sin tid avvisade regeringens förslag till särskild lag om ideella föreningar var en viktig orsak riksdagsmajoritetens insikt att föreningar svårligen kan pressas in i viss lagbestämd form. De på den tiden avsevärt mycket mer än idag föreningsförankrade riksdagsmännen ansåg att Föreningssverige måste ha en formmässig mångfald.

Inom ramen för denna mångfald av föreningar finns grupper av föreningar som i stort liknar varandra och även sådana som är lika som bär. Föreningar vars omständigheter är lika kan ha samma eller snarlik form. Under vissa omständigheter kan man därför snabbstarta en ideell förening genom att låna in hela eller delar av formen från en redan existerande förening. Interimsstyrelsens bör tidigt avgöra om den i sitt arbete kan använda snabbstart eller ej.

I avsnitt fem av "Starta ideell förening" ska vi titta närmare på snabbstart av ideell förening, när den är möjlig och hur man gör.

När beslutsförslagen är klara ska interimsstyrelsen 1) förbereda och 2) sammankalla konstituerande mötet. Följande ska göras:

• Bestämma tid för mötet
• Boka plats för mötet
• Kalla till mötet (lista över intresserade behövs)
• Förslag till dagordning 
• Förbereda hur notera närvaron (röstlängden)
• Förbereda presentation av alla förslagen
• Skriva ut kopior på dagordning, stadgar med mera till deltagarna 

Denna serie om hur man bildar en ideell förening består av följande avsnitt:

1. Starta ideell förening 1: Grundandet
2. Starta ideell förening 2: Interimsstyrelsen
3. Starta ideell förening 3: Konstituerande mötet
4. Starta ideell förening 4: Interimsstyrelsens uppgifter
5. Starta ideell förening 5: Snabbstart ibland möjlig
6. Ändamålet – stadgarnas viktigaste paragraf
7. Det finns tre grundtyper av ideella föreningar
8. Starta ideell förening 6: Genomtänkt start ofta nödvändigt

(c) Publicerad 2019-08-26, uppdaterad 2024-01-23

Vattenfall betalar medlemskap i Villaägarna

Villaägarnas Riksförbund låter ett företag betala medlemsavgiften för vissa nya medlemmar. Detta strider mot god föreningssed. 

Nyligen fick jag följande erbjudande från Vattenfall Försäljning:

"Vi ger dig ett kostnadsfritt medlemskap i Villaägarna under 2019 och 2020 när du förnyar ditt elavtal på Mina sidor."

Vattenfall erbjuder sig alltså att - utan kostnad för mig - göra mig till medlem i den ideella föreningen Villaägarnas Riksförbund. Mycket märkligt!

Jag förmodar att Vattenfall inte kommit på det här själv utan att det är Villaägarnas ledning som ligger bakom. För Vattenfall är erbjudandet en morot i marknadsföringen, för Villaägarna förmodligen ett led i en medlemsvärvningskampanj.

Att låta företag betala kunders medlemsavgift är emellertid ingen bra värvningsmetod för en ideell förening. Sådana gratismedlemmar och andra som blir med utan eget personligt engagemang blir sällan långvariga. Allt de bidrar med som grupp är ökad genomströmning och därmed ökade kostnader för administrationen. Sådan värvning ska definitivt undvikas.

Men ett betydligt viktigare skäl att låta bli är att metoden strider mot god föreningssed. Det är inte acceptabelt i demokratiska föreningar att tredje part betalar enskild medlems avgift.

En förening är en demokratiskt uppbyggd samverkan för att främja ett visst ändamål. De samverkande - medlemmarna - är därför på samma gång föreningens ägare, ledare, arbetskraft, finansiärer och avnämare. De har rättigheter, men också skyldigheter. Till rättigheterna hör till exempel att tillsätta och avsätta styrelsen och att ändra stadgarna, till skyldigheterna hör att betala medlemsavgiften.

När någon går med i en ideell förening uppstår ett ömsesidigt avtal dem emellan. Den personliga inbetalningen av avgiften är alltså inte ett köp av en tjänst, inte ett abonnemang på en tidning, inte en formalitet, det är ett ställningstagande för föreningen och dess ändamål och ett åtagande att följa stadgarna.

Med tanke på att medlemmar och förening är ett - den ena kan inte tänkas utan den andra - är det inte underligt att medlemskapet och hur det uppstår, fortsätter och avslutas utgör kärnan i god föreningssed, normen för hur demokratiska ideella föreningar ska fungera.

Enligt god föreningssed är det individen själv (eller i vissa fall nära anhörig) som ska söka, stå för och betala sitt medlemskap. Hur medlemskapet uppstår, fortsätter och avslutas ska framgå av stadgarna.

Det händer då och då, att en grupp med kupp försöker ta över en förening eller dess beslut. För att lyckas behöver kuppmakarna tillskapa en majoritet på årsmötet. Ett sätt att åstadkomma en sådan på är att betala medlemsavgiften för en skara anhängare som då kan dyka upp på årsmötet och tjäna som röstboskap. Beteendet är bedrägligt och odemokratiskt, och strider givetvis mot god föreningssed.

Det enda effektiva skydd föreningar har mot manipulationer med medlemskap och annat bedrägligt beteende är att stämma i ån, det vill säga, att ha väl genomtänkta stadgar.

Har den aktuella föreningen sådana stadgar? Nej. I Villaägarnas Riksförbunds stadgar tar § 5 upp den centrala frågan om medlemskap i föreningen och hur det uppstår, men allt som står där är:

"Förbundsstyrelsen beslutar i frågor om medlemskap."

Förbundet har alltså valt att i stadgarna inte reglera frågan om medlemskapet, utan att att istället delegera allt sådant till styrelsen. Detta är anmärkningsvärt. Att förbundsstyrelsen och inte kongressen beslutar om hur medlemskap uppstår strider mot god föreningssed. Det ger styrelsen mer makt än den ska ha i en demokratisk förening.

Hur medlemskapet upphör är däremot noga reglerat i § 10. Där sägs att "medlem kan avsluta sitt medlemskap i förbundet. Erlagd avgift återbetalas inte". Att "medlemskapet upphör" om inte årets avgift "erlagts till förbundet senast den 31 mars". Och att "förbundsstyrelsen får utesluta medlem som uppenbart motverkar förbundets intressen".

Det kloka i att förbundsstyrelsen och inte kongressen får utesluta kan diskuteras utifrån demokratisk synvinkel, men i övrigt är paragrafen bra.

Enligt § 5 ska alltså förbundsstyrelsen besluta om medlemskap. Detta innebär dock inte att styrelsen har fria händer att besluta vad den vill. God föreningssed, demokratiska principer och andra riktlinjer gäller fortfarande. 

Vissa åtgärder i en ideell förening blir möjliga endast om stadgarna så medger. Dit hör definitivt frågan om att låta tredje part betala medlems avgift. Detta därför att förfarandet strider mot god föreningssed, står i konflikt med övriga medlemmars rättigheter och skyldigheter och likhetsprincipen samt skapar ett prejudikat som i förlängningen kan utsätta förbundet för fara. Det är därför en fråga som kongressen inte kan delegera till styrelsen.