Engelska The Economist berättar om en föreläsning av Andy
Haldane, chefsekonom på Bank of England. Inget ovanligt med det kanske om det inte
var för föreläsningens ämne och tes:
”Frivilliga insatser har en mycket större betydelse för samhället än vad folk vanligtvis tror.”
Jag tycker artikelns namn är mycket träffande: Hiding in plain sight. Att ideella krafters insatser inte syns och inte räknas är nämligen
ett vanligt fenomen också i Sverige. Och det beror inte på brist på fakta och statistik.
I många fall handlar det snarare om ideologiskt betingad blindhet.
Föreläsaren ger oss intressanta siffror från Storbritannien.
De som han ger från andra länder måste däremot tas med en nypa salt. Det är
nästan omöjligt att rättvisande jämföra frivilligarbete mellan länder även när respektive grupp av statistiker använt samma definitioner. Helt absurt fel blir det givetvis om
man, som föreläsaren tyvärr råkat göra, blandar definitionerna och även tar med
av staten påtvingat obetalt arbete i frivilligstatistiken. Då framstår
plötsligt Turkmenistan som ett ledande frivilligland, vilket det ju absolut inte
är.
Enligt föreläsaren finns det 15 miljoner organiserade
frivilliga i Storbritannien. Det är människor som på frivillig basis, regelbundet
gör en ideell insats inom ramen för en organisation. Deras totala donerade
arbetstid motsvarar 1,25 miljoner heltidsanställda.
Haldane menar att detta frivilligarbete skapar tre slags
värden: Ekonomiskt, privat och samhälleligt.
Det ekonomiska värdet är vad det skulle kosta att få
arbetet utfört av anställda. Enligt officiell brittisk statistik så är det organiserade,
regelbundet utförda frivilligarbetet värt omkring 24 miljarder brittiska pund
eller 1,5 % av BNP. Det är dubbelt så mycket som värdet av jordbrukssektorn och
lika mycket som telekomsektorn.
Om man vill kan man fördubbla siffran genom att lägga till värdet
av det sporadiska och det spontana frivilligarbetet. Haldane gör det, men jag
tycker att den siffran är mindre intressant.
Med privat värde avses värdet av ökningen av individens välmående.
Att frivilligarbete leder till ökat välmående hos den frivillige är påvisat,
men svårmätbart, menar Haldane, som ändå anser att det kan översättas till
pengar och då motsvarar 36 miljarder pund per år.
Den samhälleliga värdet slutligen är nyttan av allt det som
de frivilliga åstadkommer. Alltså vad frivilligorganisationerna uträttar med
hjälp av frivilliga. Även detta värde är extremt svårt om ens möjligt att beräkna. Någon
sådan siffra redovisas heller inte.
Inlägg
