Mer om varför vi bör undvika ideella hybrider

I sin eftervalsanalys (UNT 3 oktober) påpekar professorn i statskunskap Sverker Gustavsson att det nu är dags för politikerna att besvara ”de enkla men svårbesvarade frågor som väljarna faktiskt ställer sig”. En av dessa vardagsnära politiska frågor är ”varför finns det inte längre några postkontor …?”. Den frågan råkar vara en utmärkt startpunkt för vår andra artikel om ideella hybrider.

Funktionslogiken styr

Det finns tre huvudtyper av organisationer: myndigheter, företag och ideella. Var och en av dem präglas av sin egen, unika funktionslogik. Det är den som gör dem till vad de är och som styr hur de ska fungera.

Funktionslogiken följer av organisationens grundläggande syfte. I stort ser det ut så här: Myndigheter finns till för att upprätthålla lag, företag för att skapa vinst åt ägarna, och ideella organisationer för att förverkliga ett allmännyttigt eller idébaserat ändamål. För mer om detta, se min bok Professionell ideell – Om att verka med ideell logik.

De olika funktionslogikerna är inget nytt och inget konstruerat. De är istället ett väl utprovat arv från historien. Det är en praktisk kunskap som först i modern tid har kodifierats i lag och beskrivits i böcker.

Idag finns lagar, både direkta och indirekta, som reglerar vad som gäller för olika typer av organisationer. För aktiebolag utgör aktiebolagslagen direkt lag och de om bokföring och skatter är exempel på indirekta. Tillsammans skapar direkt och indirekt lag ett heltäckande regelsystem för varje typ av organisation. Det enda undantaget är ideella föreningar. De saknar direkt lag och styrs istället fortfarande av den nedärvda traditionen, alltså av god föreningssed. Men i övrigt är givetvis även de bundna av indirekta lagar.

Byte av funktionslogik

I vissa fall kan en organisation byta funktionslogik genom att omvandlas. Vad händer då med dess sätt att verka? Det är ytterst detta Gustavssons fråga handlar om. För tjugo år sedan omvandlade nämligen regeringen Posten från verk till företag. Dess fokus ändrades från att vara allmännyttig till att tjäna pengar. Resultatet ser vi idag.

När Posten var allmännyttig (alltså en statligt ägd ideell organisation) var uppgiften att täcka landet med god postservice. Då styrde de allmännyttiga behoven, inte den egna lönsamheten. Följaktligen fick det lönsamma subventionera det olönsamma. Därför fanns postkontor och brevlådor överallt.

När Posten blev ett företag på en marknad blev vinsten styrande. Allmännyttig men olönsam service sparades in. Därför försvann postkontoren och därför blev det långt mellan brevlådorna.

Att Posten urartat beror alltså inte på ledningens inkompetens. Det är istället den oundvikliga följden av ny funktionslogik. Något liknande händer med varje organisation som görs om från allmännyttig till vinstdrivande. De negativa samhällseffekterna av ett sådant skifte är dock extra påtagliga när det gäller viktiga infrastrukturer som post, tele, tåg och el.

Innan jag lämnar ”byte av funktionslogik” så vill jag påpeka att detta alternativ inte står öppet för en ideell förening. Den kan inte bli vinstdrivande. Den kan visserligen göra affärer, men den kan inte dela ut vinst till ägare. Om den gör det är den juridiskt sett en oregistrerad ekonomisk förening och någon sådan organisationsform finns inte. Också stiftelsen är låst i sin form och kan inte omvandlas.

Hybrider = blandformer

Att som i exemplet ovan gå från en organisationsform och funktionslogik till en annan skapar ingen hybrid. Hybrider är nämligen blandformer. De uppstår genom avsiktlig eller oavsiktlig blandning av juridiska former eller av funktionslogiker. Det förra är ibland möjligt, det senare är det i praktiken inte. De fungerar nämligen illa.

Eftersom hybrider är blandningar av redan existerande organisationsformer och dessa ser olika ut i olika länder, så är hybrider automatiskt landspecifika. En hybrid kan alltså inte hämtas in utprovad och klar från utlandet. Den måste uppfinnas eller i vart fall anpassas på plats.

Att ett företag med sin affärsverksamhet eller utöver sin affärsverksamhet gör viss samhällsnytta skapar inte i sig någon hybridform. Det ryms nämligen inom ramen för företagandets logik. Att företag ekonomiskt och praktiskt stödde närsamhället var förr mycket vanligt i Sverige. Att det upphörde hade rent politiska orsaker: Det sågs som välgörenhet och skulle som sådan inte finnas i det ”starka samhället”.

Det behövs alltså ingen hybridisering för att skapa goda företag. De existerande juridiska formerna duger gott och väl. Det som behöver ändras är istället samhällets inställning och möjligen skattelagstiftningen.

Dubbla mål = dubbel funktionslogik

När Posten blev företag sas inget om att viktiga delar av dess service därmed skulle försvinna. Istället gavs sken av att allt skulle förbli som förr fast effektivare. Förmodligen skrevs också allmännyttiga mål in i diverse styrdokument. Om så skedde, var Posten ett exempel på inrättandet av en organisation med dubbla mål, alltså en hybrid.

En vinstdrivande organisation som samtidigt ska vara allmännyttig ska med en och samma verksamhet nå två motstridiga mål. Dess verksamhet ska bedrivas utifrån två varandra uteslutande funktionslogiker, alltså två motstridiga sätt att arbeta, tänka och vara. Något sådant är naturligtvis inte möjligt. En av de två måste ta över.

Organisationshybrider inget nytt i Sverige

Ordet må vara nytt, men annars är hybridisering inget nytt i Sverige. Den vanligaste formen har varit logikbrott. Ledningen i en viss typ av organisation har lånat in metoder från en annan typ. Ett exempel på det är att ideella organisationer lånat in logikbrytande metoder från myndigheter, företag eller andra typer av ideella organisationer. Det nya med hybridideologin är att detta nu inte sker av oförstånd, utan att det görs medvetet och samtidigt hyllas som ett framsteg.

Hybrider har också skapats (omedvetet?) genom logikbrytande lagändringar. Det var vad som hände med kommunernas allmännyttiga bostadsföretag. Genom att sälja ut stora delar av bostadsbeståndet och genom att införa och höja vinstutdelningen så har det allmännyttiga i verksamheten avlövats.

För några år sedan skapades medvetet en organisatorisk blandform, en tilltänkt hybrid. Riksdagen ändrade nämligen aktiebolagslagen för att möjliggöra ”Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning”, alltså ett slags ”ideellt” aktiebolag. Det har inte blivit någon succé.

Huruvida denna nya form egentligen var nödvändig kan diskuteras. Professor Carl Hemström påpekade ju på sin tid att det är fullt möjligt med existerande lagstiftning, att driva aktiebolag utan att dela ut vinst. Se Carl Hemström (2005), Bolag – Föreningar – Stiftelser. Till det kan jag tillägga att även föreningar och stiftelser kan vara affärsdrivande.

Den nya företagstypen avsåg att kombinera företagets ”framgångsrika form” med ideella organisationens vinstutdelningsförbud. Därmed är det en hybrid bara i juridisk mening, inte utifrån funktionslogik. Ser man till funktionslogiken så är det ett ideellt företag. Och som sådant har det samma hinder i affärssammanhang som alla andra ideella organisationer – det lockar inte investerare. Att med vinstutdelning locka investerare är företagsformens absolut viktigaste fördel. Aktiebolagsformen kom till för att maximera denna fördel. Därför framstår aktiebolag utan vinstutdelning som en logisk kullerbytta.

Hybriderna suddar ut viktiga gränser

För att en hybrid ska kunna existera så behöver den lagstöd. Med målet att skapa sådant har lobbyister i USA lyckats få fler än hälften av delstaterna att anta lag om ”social enterprise”, på svenska, samhälleliga företag (men även kallade ”sociala företag”, vilket ju uppenbarligen är en felöversättning). I USA förekommer också benämningarna ”benefit corporations” eller ”B-corporations”. Kan vi möjligen översätta detta till ”nyttoföretag”?

Den metod lobbyisterna använt är att ta fram en modell till ny lag – "The Model Benefit Corporation Act” – och att sälja in den till staterna. Enligt lagen är ett nyttoföretag en organisation som ger ägare vinst och samtidigt skapar samhällsvinst.

Lagen kräver att nyttoföretaget ska vara ”allmänt allmännyttigt” med möjlighet att också vara ”specifikt allmännyttigt”. Detta innebär att nyttoföretaget när det försöker nå sitt allmännyttiga mål inte får bedriva verksamhet som skadar någon annan aspekt av allmännytta. Detta är ett helt nytt krav som tidigare inte ställts på ideella organisationer. Det ligger en potentiell fara i det eftersom om detta krav blir allmänt så kan det användas för att stoppa och tysta samhällskritik.

Att den nya lagstiftningen kan leda till negativa effekter har redan visats. I juni avgjorde USA:s högsta domstol nämligen målet ”Burwell v. Hobby Lobby Stores, Inc.”. Med 5 röster mot 4 beslutade domstolen att fåmansbolag (de som har fem eller färre ägare) har samma rätt att utöva religion som en ideell organisation. Alltså behöver de inte följa lagen om att tillhandahålla preventivmedel till sina kvinnliga anställda, vilket alla andra företag i USA måste göra.

Tidigare har lagen i USA noga skiljt mellan ideella och vinstdrivande organisationer. Men enligt högsta domstolen finns nu inte längre någon uppenbart skäl till varför ett fåmansbolag inte samtidigt skulle kunna verka för både ekonomiska och religiösa mål.

Anledningen till det är att delstater ”i ökad utsträckning har antagit lagar som formellt erkänner hybridformer av organisationer. Över hälften av staterna, erkänner nu till exempel ’nyttoföretag’, en organisation med dubbla mål som strävar efter både samhällsnytta och vinst till ägarna.”

Lagar om hybridorganisationer suddar alltså enligt amerikanska högsta domstolen ut gränserna mellan företag och ideella organisationer. Detta kommer uppenbarligen att skada den amerikanska ideella sektorn på sikt.

Intressant nog tillbakavisar USA:s högsta domstol samtidigt tanken att ett företags enda ansvar är att maximera aktieägarnas förmögenhet. Enligt domstolen så kräver inte lagen att ”vinstdrivande företag ska sträva efter vinst på bekostnad av allt annat”.

Innebörden i detta är naturligtvis att vilket företag som helst förutom att skapa vinst för ägarna också kan göra nytta för samhället. Domstolen rycker därmed undan mattan för hybriderna. Om företag också kan göra gott, då behövs de ju inte. Det gör särskild lag om nyttoföretag överflödig. 

För lobbynära kommentarer till högsta domstolens beslut, se Robert T. Esposito & Shawn Pelsinger (2014): ”TheSupreme Court’s First Brush with Social Enterprise” i Stanford SOCIAL INNOVATION Review.