Idrottsförening startar bolag - vad gäller?

En idrottsförening kan lägga viss del av sin verksamhet i bolag. Det är ett vanskligt projekt som man helst bör låta bli. Men om man ändå gör det så finns här några synpunkter på hur det bör gå till.

I Sverige har vi en mycket stark föreningstradition. Därför är idrotten här organiserad i ideella föreningar. Och därför fungerar de så bra, det vill säga under förutsättning att de styrs och leds av personer som förstår och respekterar den ideella modellen och den demokratiska formen.

I de anglosaxiska länderna däremot är föreningstradition och föreningskompetens avsevärt svagare. Kanske är det just det som i England nödvändiggjort och möjliggjort att fotbollsklubbar drivas som bolag. Det är inget som är relevant för oss.

Man bör allmänt sett undvika att introducera företagsmodeller och företagsmetoder i driften av ideella föreningar. Det fungerar inte bra. Föreningar som leds utifrån företagstänk försvagas och lever farligt. Företagslogiken och den ideella logiken är nämligen inte kompatibla. Om det finns mer att läsa i min bok Professionell ideell - Om att verkar med ideell logik.

I Sverige är det inte tillåtet för idrottsklubbar att vara bolag, men ideella föreningar kan äga bolag och lägga viss del av sin verksamhet där. Detta är också tillåtet enligt idrottens egna regler.

Enligt min mening måste bolaget vara helägt av föreningen om dess verksamhet ingår i föreningens kärnverksamhet. Endast för föreningen perifer verksamhet kan läggas i bolag som endast delvis ägs av föreningen. Ett bolag med externa partners kan liknas med vilket externt samarbete som helst. Vad som är kärnverksamhet respektive perifer verksamhet framgår av föreningens ändamålsparagraf.

Att driva ett helägt bolag är för föreningen ganska oproblematiskt under förutsättning

1.  att föreningsverksamhet och bolagsverksamhet hålls helt åtskilda,
2.  att dessa drivs av var sin uppsättning funktionärer och 
3.  att bolaget är helt underställt årsmötets styrning och kontroll. 

Direkt problematisk blir företagsdriften om företagsstyrelsen och föreningschefen samtidigt är styrelse och chef för bolagsverksamheten. Då kommer bolagsverksamheten på grund av sin natur att förr eller senare äta upp ledningens tid och engagemang. Då försvagas årsmötets kontroll över såväl förening som bolag. Och då undergrävs stegvis föreningsverksamheten.

En förening som vill bolagisera viss verksamhet kan inte ha bråttom. I den processen måste föreningsstadgarna följas till punkt och pricka, annars saknar besluten legitimitet och kan upphävas.

Ändamålsparagrafen anger vad en förening ska bedriva för verksamhet. Den styr såväl årsmötets som styrelsens befogenheter. Om en del av verksamheten ska brytas ut och läggas i bolag måste alltså ändamålsparagrafen ändras. Det är en stadgeändring som normalt kräver likalydande beslut på såväl ordinarie årsmöte som särskilt inkallat extra årsmöte.

Inom bolaget gäller aktiebolagslagen. Den ger styrelse och VD större och annorlunda befogenheter än motsvarande inom en ideell förening. Inte minst på grund av det är det viktigt att föreningen noga styr och övervakar sitt bolag.

Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ och ska utöva ägarrollen. Innan bolagsbildandet ska det besluta om bolagsordning, arvoden med mera. Det ska sedan utgöra bolagets bolagsstämma och fatta alla därmed sammanhängande beslut, inklusive att utse och vid behov avsätta bolagsstyrelse och revisorer. Dessa befogenheter och hur det ska gå till måste skrivas in i föreningens stadgar innan bolagsbildandet.

Det är också årsmötet som till sist fattar beslutet att låta bilda bolaget.